Universitetet är sannerligen hårt.

Ungefär samtidigt som jag bestämt mig för att hoppa av till nästa termin meddelade en av tjejerna i skolan, Annie, idag att hon skulle hoppa av redan nu. Det är ganska många som droppat av i vår grupp, men när Annie med tårar i ögonen berättade om sitt beslut insåg jag verkligen hur tuff den här kursen är. Universitetet är så pass långt ifrån gymnasiet att det ör omöjligt att föreställa sig innan man kommer dit, en kurs i spanska på heltid lät ju hur enkelt som helst. Jag hade tänkt skaffa deltidsjobb och leva loppan innan jag insåg att det är helt omöjligt att ha ett jobb parallellt med kursen om man dessutom ska försöka umgås med kompisarna, som jag kommit att prioritera. Om man ska se det från den positiva sidan lär jag mig grymt mycket, de som enbart läst gymnasiespanska kan inte komma långt i Spanien när man nu inser hur mycket det finns kvar att lära. Huua!

Livet är kort sagt fullt av överraskningar och i ärlighetens namn är jag glad för dem, det är de som får mitt liv att bli så oförutsägbart. Hade allt gått på räls enligt de tankar jag hade i 7an-8an hade jag förmodligen varit på väg att bli en utbildad psykolog med studieskulder upp över öronen och en alldeles för dyr lägenhet som betalades med hjälp av ett superenkelt extrajobb. I nuläget undrar jag om jag någonsin kommer fastna tillräckligt mycket för något som kan hålla mig kvar i flera år och i ärlighetens namn hoppas jag att det inte gör det. Jag vill vara fri och göra olika saker varje dag, precis som en äkta skytt bör.









Jag har haft julstämning den här veckan
och druckit en kopp glögg om dagen.
Igår tog den dock slut och
nu får jag väl vänta på decemberkänslan
precis som alla andra. :( ååh!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0