En för alla, alla för en? Skulle inte tro det.

Det finns ingen plats för människor som är annorlunda. Sedan 9an har folk ständigt sagt till mig att jag inte kan leva mitt liv på det sätt jag gör, att jag inte kan be vänner dra åt helvete för alltid om jag inte vill umgås med dem mer, att jag inte alltid kan stå upp för det jag tycker, att jag ibland faktiskt måste stå tillbaka och följa med strömmen, annars blir livet för svårt. Med all respekt, hur jag lever mitt liv är något jag väljer själv. Jag vet att min livsfilosofi sticker andra i ögonen, jag vet att den ofta får folk att häpna och skaka på huvudet, men jag måste fortsätta på den väg som jag känner är rätt, som får mig att må bra.

Vi har en riktigt jävlig människa i vår klass, jag tror bestämt att jag beskrivit hur hon bland annat på egen hand gick till läraren och sade att en av våra gruppmedlemmar inte fick vara med i vår grupp. Hon gör allt för att sabotera för oss andra, och vi vet om det. Jag tog ställning igår, jag sade att jag ville bryta mig ur gruppen på grund av henne, varpå hon ringde upp och drog massa falska förlåt-valser och hoppades på att jag skulle vekna. Det gjorde jag inte.


Resten av gruppen antyder att det var onödigt av mig, vi har bara 4 tillfällen kvar och det är onödigt att göra denna person sur då. Det är just på grund av dessa personer - majoriteten av världen egentligen - som är så pass konflikträdda att de hellre blir behandlade som skit än att säga ifrån som gör att sådana jävliga personer får hållas. De får göra vad fan de vill och kommer undan med det och de vet dem om och utnyttjar det. De livnär sig på andras konflikträdsla.

Jag tycker personligen att jag sade ifrån alldeles för sent, men nu är det gjort och jag kan se tillbaka på det här och vara stolt över att jag faktiskt sade ifrån - hon körde inte över mig och i bästa fall kanske resten av klasskamraterna inspireras av det, men det är nog mer troligt att de liksom alla andra skakar på huvudet och tänker "stackars dumma flicka". Jag bryr mig inte, jag vet att jag gjort rätt och det tänker jag fortsätta med.



Jag vet att livet vore enklare om jag bara följde strömmen, men vilket liv vore det?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0