Det är egentligen tjejer som styr världen, de fattar bara inte vad de gör.

När jag lämnat min dator igår passade jag på att åka in till stan för att leta underkläder. Detta orkades dock inte med eftersom det var grymt kvalmigt i luften och grymt jobbiga fjortistjejer i affärerna. I hopp om att bli av med dessa irriterande yngre tonårstjejer valde jag att åka hem, men det visade sig att dessa odågor skulle plåga mig på hemvägen också. Otippat att det finns fjortisar på väg till Lidingö? Kanske inte.

Förutom att ett flertal av dem hoppade runt och skrek på tunnelbanan när jag av förklarliga anledningar redan hade huvudvärk satt de även och lurade i Ropsten. Jag tyckte mig tappa något och vände mig därför om för att se om fallet var så och upptäckte då att en extremt gullig (och förfärligt tjock) fjortistjej satt med sin extremt gulliga (och oerhört finniga) pojkvän på en bänk. Tjejen satt öppet och pekade på mig och blev förstås därför väldig förlägen när hon märkte att jag såg detta. Medan jag suckade och gick ut mot busshållsplatsen ropade killen "oooh! Titta på miig, man ser mina trooosor" efter mig.

Detta leder fram till en enda fråga i mitt huvud, om man som tjej ser en annan tjej med så kort kjol att man kan ha sett hennes trosor, vad fan säger du åt din pojkvän att kolla på henne då? Jo, för att tjejer vill höra killen säga "usch, jag hatar tjejer som man ser trosorna på" så att tjejerna känner sig trygga och slipper känna pressen på sig att klämma i sina egna stora cellulitfyllda rumpor i en kort kjol. Vidare kan man ju undra varför de inte förstår att killar enbart går med på att säga detta för att deras extremt svartsjuka flickvänner ska hålla sig lugna. Eller har jag fel? Klart alla killar hatar att se tjejer i korta kjolar och syns dessutom trosorna måste de ju nästan blunda? Skärp till er, tjejer...

När vi ändå är inne på att kasta skit på tjejer, vilka som bekant är mitt största hatobjekt i hela världen, kan jag vidare undra hur fan de idioterna resonerar överhuvudtaget. De har sex med killar för att försöka få fast dem och undrar sedan två månader senare varför killen fortfarande inte har hört av sig trots att de logiskt sett borde vara tillsammans nu eftersom de haft sex en gång. De låter killar hålla på hur de vill och om vederbörande flirtar med en tjej som de inte borde flirta med läxar de upp tjejen istället för sin pojkvän. Är killen en stor player som sätter på allt som rör sig och skiter i att svara när de ringer blir tjejer automatiskt mer intresserade och sedan sitter hela samhället och undrar varför så många killar är svin och varför tjejer anses vara mindre värda än killar. För att tjejer låter sig behandlas som skit och för att de uppmuntrar killar till att bete sig som svin. Det om något, mina vänner, är logiskt.




Någon mer som vill tipsa sin pojkvän
om att han kanske ser mina trosor om han har tur? 
Lycka till! :)

Nattliv till Max.

Max lyckades till slut övertala mig och jag kastade mig ut till Segeltorp med sista tåget. Väl där möttes jag upp i bil av samma gäng grabbar som sist och blev eskorterad till det "tomma" huset. Av någon anledning hade jag fått en bild av ett gammalt ruckel när Max lade fram bilden av ett tomt hus, men ack så fel jag hade! Det visade sig att det var Samirs hus och det tåldes verkligen att bli avundsjuk på!

Killarna var riktiga entusiastiska dansare och insisterade på att jag skulle upp och hoppa med dem. Även om det förstås var roligt, kan man ju faktiskt inte hoppa hela tiden och därför varvade vi dansen med vattendrickande ur skål och hammockgungande. Bland annat startade jag vattenkrig med Max i köket, vilket kanske inte var sådär överdrivet uppskattat. Jag tror dock att Max blev nöjd när han fick sin revansch på mig! ;D

Efter att jag av mystiska orsaker hamnat i gräset och tappat min strumpa (det berodde nog inte alls på att jag blev bjuden på vodka och tequila) iscensatte Max sin egen version av Askungen, där den strumplöse Vivvi förstås hade huvudrollen. Att Max var en sådan skådespelartalang måste jag ha missat under rörlig bild, eller så är han  mer lämpad för romantiska roller än action?

Till slut beslöt vi oss i alla fall för att det var dags att sova och även om det var grymt snällt av Samir att erbjuda sig att fixa i ordning en säng till mig ansåg jag att det var bättre att åka hem eftersom jag måste till skolan och lämna datorn idag. Klockan 7 imorse var jag hemma. Jag är död, men måste till skolan i alla fall. Efter en sådan rolig kväll/natt/morgon skall jag dock inte klaga, det var helt klart värt det! :D




Fancy stuff, även om vi ju drack det rent. haha :D

Mer underhållande grillning än såhär får man leta efter!

Det var egentligen tänkt att jag skulle åka in och luncha med Eric idag och sedan möta upp min svensklärare i skolan för att diskutera min hemtenta i Historia B. Jag lyckades dock av oförklarliga skäl försova mig. Efter att jag mottagit ett väldigt uppmuntrade mail från min lärare, hon riktigt lyfte min morgon faktiskt, så bestämde jag och Eric att vi skulle grilla istället för att luncha i stan. Dogge var snabb att haka på och efter att jag letat upp mitt oumbärligt rosa grillbestick var vi redo att påbörja vår pilgrimsliknande färd.

Nja, så dramatiskt var det nog faktiskt inte. Faktum är att vi enbart befann oss 5-10 minuter ifrån mitt hus, men innan dess var vi tvungna att besöka Willys och blev det förstås spännande. Eric och Dogge såg nämligen till att plundra provsmaksbordet och killen bakom det tyckte att detta var fullt normalt och ville att jag skulle göra samma sak. Eric påstod senare att vederbörande hade flirtat med mig, men jag var nog alldeles för upptagen med att slita bort mina killar därifrån att jag måste ha missat det.

Mysfaktorn vid grillningen behövs nog inte omnämnas, då denna är fullt möjlig att utläsas via bilderna nedan. Däremot kan jag avslöja att vi under vår session hann skicka flaskpost (tack till Eric som hämtade mina skor efter att jag halvt stupat av glasbitarna i sanden), ha vattenkrig, bråkat om sittplatser och blivit sönderterrade av min mobil tills jag gömde den längst ned i väskan. När Dogge lyckats lura dit 2048047 måsar med nedskitningsskills bortom denna värld genom att slänga korv i vattnet ansåg vi dock att det var dags att dra.

Sedan dumpades Eric hemma hos mig och Dogge flydde sin kos. Precis utanför mitt hus träffade jag och Eric en blåslagen gubbe med tal- och/eller spritproblem som påstod sig ha blivit slängd till asfalten av hemska ligister. Han ville veta hur han kom bort från ön och tyckte tydligen att jag och Eric svarade långsamt eller något eftersom han började skrika om hur dyrt SL var. Till slut lyckades vi i alla fall putta bort honom mot busshållsplatsen och avnjöt själva kallt citronvatten och flera grymma tv-program innan vi gick ned och hämtade Pizza.

Nu har den borttappade Dogge återuppstått, tagit med sig Eric och jag sitter ensam kvar och blir halvt om halvt övertalad att dra ut till ett öde hus med många personer och ett stycke Max. Jag funderar faktiskt på att göra det trots att jag egentligen bara känner för att sova. Den killen kan sin retorik vill jag lova!



  
Vi hann med annat än bara grillning. ;D

  
Även om Eric ju var en grym grillmästare!

  
Dogge stod för underhållningen...

  
..och jag för dramatiken (det viktigaste förstås!) :D


Nu är slutet nära, 7 dagar kvar.

Idag skulle de sista 2 proven i Vivvis gymnasiehistoria skrivas. Då jag enbart hade pluggat lite grand igår måste jag erkänna att jag till och med var en aning nervös. Det gick dock över förväntan och precis när jag trodde att jag var fri berättade läraren att hon tänkte skicka med mig en hemtenta också för att jag skulle kunna nå ett högre betyg i Historia B. Jag blev naturligtvis lite snopen, men när jag såg att frågorna verkade överkomliga och rentutav intressanta slutade jag hänga läpp. Någon som dock inte verkade särskilt glad över att jag håller på att fixa historian är Jens. Han är antagligen fortfarande sur för att jag ville tenta av skiten för en annan lärare eftersom han visade sig vara relativt oduglig, men det är väl inte mitt problem tack och lov!

Innan jag drog iväg till skolan lyckades jag hålla kvar Linda på msn och hon passade då på att ge mig ett begärt pep-talk. Att hon sedan lovade att sjunga "jag har myror i brallan" på sin promenad för att få det att gå bättre för mig måste naturligtvis ha bidragit till att proven gick så pass bra. Supertack Linda! ;D

Jag hann även med att snacka en snabbis med Niclas över msn. Medan han passade på att förbättra min musiksmak med ännu fler härliga låtar uppdagades det att det snart är ett år sedan vi sågs. Vi har vid upprepade tillfällen försökt träffa varandra sedan dess, men har uppenbarligen inte lyckats. Det är ju en skandal egentligen med tanke på att han är den enda människan i halva världen som delar min musiksmak. Fy på oss!



  
Före och efterbild på min tidiga
studentpresent från
mormor och morfar.
Underbart silverhalssmycke, tusen tack! :)
Ps. Lägg märke till hur glaad jag ser ut :D haha! Ds.

2 prov ifrån frihet.


Viktig info: Tydligen är flytten av min designblogg klar och dessvärre verkar flytten innebära att dess bilder av okänd anledning automatiskts döpts om. Detta medför i sin tur att bloggdesignerna fortfarande ser konstiga ut och detta måste justeras manuellt, vilket som tur är inte tar alltför lång tid. Saknar ni bilderna i de designer jag gjort åt er är ni därför välkomna att kontakta mig så skall vi fixa det!



Förutom den oerhört dramatiska bloggflytten har det inte hänt sådär överdrivit mycket idag. Jag åkte in till skolan vid lunchtid för att prata med några lärare och lämna igen mina böcker. Eftersom det var svårt att hitta motivation till detta tvingade jag Linda att möta upp mig i Gullmarsplan och agera draghjälp och efter en påfrestande tunnelbanefärd behövde jag verkligen det. 


Jag drog nämligen på mig huvudvärk när ett gäng tjejer på väg mot Norsborgshållet invaderade vagnen jag satt i. De skrek i munnen på varandra och debatterade häftigt om vem som köpt den bästa studentklänningen, jag tror att hon som sade något i stil med "käften, abo! Min klänning är fetaste klänningen asså" vann diskussionen till slut och jag insåg att det faktiskt finns värre saker än tjejer som har noja över studentklädseln, nämligen högljudda tjejer som har noja över studentklädseln.

När Lindas lektion började sprang jag in i Malin och Hanna som också letade efter religionsläraren. När vi hittat henne slog vid oss ned och väntade på vår tur att få uppta hennes tid. Under tiden uppenbarade sig Max och gjorde mig sällskap medan Malin och Hanna jobbade febrilt med sina arbeten. Vi passade på att utbyta ett par väl valda ord om skolan och diskutera helgens bravader, men Max var dock omåttligt hemlighetsfull angående sin helg och trots att jag brukar vara en superb övertalerska lyckades jag inte få ur honom så mycket mer än att han varit i Tyresö och IKEA och "gjort lite grejer". Undrar just vad den pojken döljer!


Efter att jag letat upp berörda lärare lämnade jag igen mina böcker och det kändes oförklarligt tillfredställande när Omar nere i supporten sade "jaha, nu har du inga böcker kvar att lämna tillbaka." Då gick det upp för mig att det faktiskt är slut när som helst. Jag skall skriva 2 prov på onsdag, sedan är jag ledig fram till studenten som infaller om 9 dagar. 9 dagar, det känns helt overkligt.



image214
Bara tanken på att skiten snart är över gör mig bevisligen glad :)

Oops!


Viktig info: Blogg.se har uppmanat oss att flytta över våra bloggar till deras nya server. Jag ställde mig förstås en aning tveksam till detta och tänkte därför att jag skulle prova att flytta min designblogg först. Detta resulterade visst i att de bilder jag laddat upp där till olika designer inte är tillgänliga förrän flytten är klar, vilket i sin tur vill säga att ett visst antal vänner och jag själv kommer att ha väldigt knasiga bloggdesigner ett tag. Jag ber om ursäkt för detta, men enligt blogg.se skall flytten enbart ta ett dygn, så håll ut!


image213
Blogg.se är en braa tjänst :)

Sicken pärs.

Jag lyckades boka upp lite väl många grejer igår och när jag insåg hur pressat schemat skulle bli valde jag helt enkelt att fly från allt och åka ut på landet. På vägen ut kom jag på mig själv med att försöka boka upp ytterligare en grej med Tomten, men när jag kom ut till landet insåg jag att jag redan var fullt upptagen med att catcha upp med farmor och farfar. Så lång tid tog det alltså innan jag fortsatte att trippelboka mig själv, jisses!

På vägen ut till Norrtälje ringde Ante och redde ut en del missförstånd kring krogbesöket. Det visade sig att det var 18årsgräns och att Stefan egentligen bara babblade i nattmössan. Ante tyckte att jag skulle vända och följa med ut i alla fall, men då rullade redan bussen och jag kände mig nöjd med mitt beslut. Förutom att det vid Danderyd satte sig en enorm kvinna bredvid mig och trängde in mig i det soliga fönstret kändes det riktigt härligt att sitta på bussen mot ett miljöombyte.

När jag sedan på kvällen satt och tittade på melodifestivalen med mina kära släktingar och Ante ringde igen hade jag god lust att åka tillbaka, men vid den tiden hade bussarna slutat gå för länge sedan. Istället satt vi kvar och farfar och pappa kunde inte för sina liv förstå att Östeuropas länder enbart röstade på varandra, att det har varit så i x antal år nu verkar ha gått dem obemärkt förbi.

På vägen hem imorse höll det på att sluta rätt illa för min far och mig själv. Någon jävel hade tappat sitt avgassystem mitt i vägen och efter att bilen framför oss värjt undan precis innan djävulskapet hann inte vi se den och svänga undan, utan vi höll istället tummarna för att den inte skulle fastna under chassiet. Dessvärre var detta exakt vad den gjorde och det lät riktigt otäckt innan den äntligen släppte och vi kunde köra åt sidan, där ett av avgassystemets tidigare offer redan stod och vinkade åt oss. Hennes hjul hade blivit totalsabbade och hon beklagade sig högljutt över att ingen stannade och tog bort systemet från vägen. Att hon stått där i fem minuter utan att göra det själv talade hon dock tyst om.

Efter att pappa avlägsnat skiten från vägen och inspekterat vår bil ansåg han att den var körduglig och så rullade vi hemåt. Vilken dramatik!



image212
Såhär uppgiven såg jag ut när jag insåg att jag var tvungen att plugga
 istället för att umgås med Eric. Uscha.

Mitt lokalsinne är numera ökänt.

Huvudvärken försvann mystiskt nog precis efter att jag hade sjukanmält mig och av okänd anledning fick jag för mig att storstäda mitt rum. Efter att bland annat ha upptäckt mängder av örhängen jag inte ens visste att jag hade fick jag ett sådant sug efter att se "våra bästa år" att jag nästan blev mörkrädd. Efter att ha sett den serien två dagar i rad befarar jag att jag blivit beroende av skiten och så mycket sorgligare än så kan det väl knappast bli?

Som tur var hade jag annat att tänka på idag då Micke svängde över för att visa upp sin nya bil som jag enväldigt bestämt att jag skulle vara med och inviga. Micke var innan orolig för att han skulle ha svårt att hitta hit, men om vi skall vara ärliga blev det nog svårare och inte lättare när jag satte mig i passagerarsätet. Med underbart tydliga direktiv som "håll rakt fram...eller det finns visst ingen väg som går rakt fram" och "höger ser trevligt ut, eller kanske hade vänster varit bättre" lyckades jag leda in oss på de märkligaste sidorna av Lidingö som jag inte ens visste fanns.


Efter att till slut ha hamnat på Lidingö båtvarv började Micke inse att det inte var någon idé att lyssna på mig och beslutade sig därför för att hitta ut från ön utan min hjälp. Detta lyckades utomordentligt bra och inom ett par minuter befann vi oss i värtahamnen för att spana in Mickes arbetsplats. Vi fortsatte sedan in mot stan, körde förbi Mickes residens och sedan tillbaka till Lidingö för att se film och inta chailatte. På vägen upptäckte jag att jag faktiskt kunde vissla, vilket jag aldrig kunnat förut och ett av förmodligen många kommande viktiga minnen i bilen var ett faktum. Att Micke sedan upptäckte exakt samma sak gjorde ju saken ännu mer fantastisk, han måste helt klart ha fått tag i en magisk bil för någon annan förklaring kan jag inte hitta! ;) haha!


image211
Nu blir ni avundsjuka, va? ;)

Snurrigheter helt enkelt.

Är det möjligt att få baksmälla två dagar efter? Jag vaknade nämligen upp med världens migrän som vägrar att släppa trots x antal treo, fastän jag mådde bra igår. Efter att ha provsmakat en del vin inför min student känns det dock bättre i huvudet faktiskt, så mitt råd till er som har migrän är att skippa medicinen och dricka vin istället. Skämt åsido kom jag just på att det inte är så bra att blanda läkemedel med alkohol, så i fall att jag mystiskt dör ikväll vet ni väl varför nu då. Haha, vad hemskt jag skriver, får skärpa till mig!

Det första jag gjorde när jag vaknade upp med huvudvärken var att leta upp Stefan på msn för att beklaga mig över att han väckte mig. Det hann jag dock inte göra, utan han passade istället på att påtala att jag inte skulle kunna komma in på krogen med honom och Ante på lördagen eftersom jag ännu inte fyllt 20. Sedan påstod han att han skulle kunna fixa in mig ändå om jag blev medlem på någon hemsida där, men då jag redan var dubbelbokad avböjde jag. Det känns förstås synd när det är Antes födelsedag, men jag vet inte om jag tycker att det är värt att kräla i stoftet och hoppas på att komma in när jag bara är 18. Näe, helt klart inte mig grej.

Sedan har jag även hunnit hämta ut min studentskylt idag. Den är ganska pixlig på nära håll, men jag har svårt att tro att majoriteten av befolkningen hade megapixelkameror på den tiden så det får duga. Dessutom blev jag extra glad när jag fick chansen att sätta ett par snorungar som försökte tränga sig före i kön på plats när jag hämtade ut skylten. Guu vad moget det där lät, hahaha!

Nu har huvudvärken som sagt bytts ut mot en aning snurrighet och jag blev just påmind om att min litterära gestaltningsgrupp fått för sig att vi ska dra till stan och fika... igen. Jag vetejfan var i målen det står, "eleven skall efter avslutad kurs kunna fika för egna pengar med sina kurskamrater", men efter att Max berättat att han inte tänker åka dit kommer det helt klart att bli väldigt svårt att ta mig dit imorgon. Har jag "otur" kanske min migrän håller i sig tills imorgon, det vore faktiskt riktigt "synd", hähä.


  
Treo eller vin... svårt val alltså.


Nu får jag nog många julklappar i år!

Nu är ni förstås väldigt nyfikna på att veta hur min planterade cliffhanger i förra inlägget slutade, vann jag eller vann Tomten? Well, det såg ut som om det skulle bli en enkel match för mig tills jag började hälla i mig baileysdrinkar. Då blev jag helt plötsligt betydligt mer medgörlig och det slutade att jag åkte in till Kungsträdgården i alla fall. Jag är inte alls lättpåverkad, bara så ni vet! ;)

När jag kom till Kungsträdgården visade det sig att Tomten och hans sällskap befann sig på Rådmansgatan och trodde att de befann sig vid kungsträdgården eftersom de stod på Sveavägen. Det är alltid lika roande att uppleva icke-stockholmare försöka ta sig fram i stan. Efter en låång promenad hittade jag mina favoriter till Rimbobor och så började jakten på "april", där skivan skulle hållas.

Efter många om och men hittade vi dit, varpå Jonas flickvän smugglade ut biljetter till oss. Det var naturligtvis väärldens drag och efter att jag tvingat Tomten att följa med sina vänner upp på dansgolvet kände jag hur ensamheten kickade in. Detta varade i cirka 2 minuter, sedan slog sig en väldigt trevlig kille ned bredvid mig och frågade vart min pojkvän var. Efter att jag förklarat att jag inte hade någon fortsatte vi prata och det visade sig att han kände en av mina klasskompisar från grundskolan och lägligt nog skulle till Lidingö och fira hans födelsedag senare samma kväll. Jag blev medbjuden dit, men tyckte att det var lite väl elakt att lämna Tomten åt sitt öde då han skulle sova hos mig eftersom han inte kom hem till Rimbo mitt i natten och därför var jag tvungen att avböja.

Plötsligt anslöt killens kompis och meddelade att han skulle dra hem, varpå vi skulle följa med honom till t-centralen. Jag drog då med mig dem ut på dansgolvet för att leta upp Tomten. Tomten hade dock försvunnit så då tyckte jag att jag också hade rätt att försvinna. På vägen ut fick vi dock tag i varandra och då bestämde Tomten att det var dags för mig att gå hem. Han tog mig resolut i handen och drog iväg mig mot bussen utan att jag hann säga hejdå till mina nyfunna vänner. Tomten är helt klart en bad guy!

På nattbussen på vägen hem fick Tomten istället en ny kompis i form av en karl med blommor i sin hand. Ibland misstänker jag att han är mer översocial än vad jag är. Sedan när vi väl var hemma spelade vi lite tv-spel, varpå vi satte på en film. Jag fick generöst nog välja mellan "ghostship" och "the dark", varpå jag valde det första alternativet eftersom det senare framkallar sån jävla ångest eftersom den är så jävla läskig. Detta hade dock tomten förstås räknat med och därför bestämde han enväldigt att vi skulle se "the dark" i alla fall.

Efter diverse aktiviteter, bland annat skrämde han halvt ihjäl mig x antal gånger, så somnade vi några timmar senare. Precis när jag äntligen lyckats somna ordentligt meddelade Tomten att han var tvungen att börja dra sig till Rimbo för att lämna igen sin kompis läxa. Efter ett par misslyckade försök till att hålla kvar honom i sängen blev jag tvungen att följa med honom till östermalmstorg, där vi gick skilda vägar. På vägen hem fick jag ofantligt med komplimanger för min klädstil, då en kvinna på Lidingötåget blev fullkomligt salig när hon såg mig. Den här sega dagen-efter-looken kanske passar mig?



  
Dressed for sucess...typ?

Är alla tomtar fulla idag?

 Dagen började underbart när det visade sig att någon idiot fått för sig att det är en superb idé att begränsa lidingöbrons körfält till 1 i vardera riktning. Att bussen dessutom var en kvart försenad resulterade i att jag kom en halvtimme senare än jag planerat så jag blev tvungen att rusa till skolan för att hinna med min projektredovisning för tvåorna. Innan jag fick gå upp och glänsa idiotförklarade den första föredragerskan hela gruppen genom att prata om Palestinakonflikten som om tvåorna vore 5 år gamla, varpå ett föredrag om bostadsrätter kontra hyresrätter framfördes. De var båda uberseriösa och tog ungefär en kvart på sig var, vilket ju var lite obehagligt när jag själv förberett ett föredrag på 2 minuter.
 
Det gick dock väldigt bra och åhörarna såg inte ut att somna, vilket de nästan gjort innan och i hissen på vägen ned efteråt fick jag dessutom mottaga en hel del beröm av några av åhörarna och även en del klagomål på de andra föredragen. Det kändes kul att de favoriserade mitt föredrag när läraren som inte ens var med och lyssnade sågade det i bedömningen senare. Jag måste säga att jag nog haft fel om kunskapsgymnasiets lärare, de är nog egentligen sjukt intelligenta med tanke på att de kan sätta betyg på föredrag de inte ens medverkar vid. Bra jobbat tomtenissar!

Efter en hyfsat lättsam religionslektion gick jag ned och lunchade med Malin eftersom Linda den lilla sneakern redan ätit utan mig. Sicken diss! Malin och jag hade dock riktigt trevligt, jag lyckades lura i henne skolans vårrullar som faktiskt var riktigt goda och sedan fick jag ytterligare lite beröm för mitt föredrag av en annan tjej. Precis vad jag behövde inför det nerviga utlåtande som väntade, mitt betyg i psykologi B. (Spännande musik här, tack!)

Med Linda åter vid min sida föll domen. Jag hade fått mvg och jag var mycket nöjd med mig själv. (Tråkigt avslut på den spännande episoden va? :p) Hur som haver snodde jag Lindas penna och drog med mig henne för att skriva provet i litterär gestaltning. Det gick på 0,2 och det enda problemet jag hade var egentligen att komma ihåg vad som kännetecknar ett skönlitterärt verk. Det har man förstås kunnat sedan 5an i grundskolan, men självklart försvinner det ur mitt minne precis då. Oh well, det är nog inte hela världen får man hoppas.

Just nu sitter Tomten och försöker lura med mig på en till studentskiva. Jag tvingade honom att be om ursäkt för sist, vilket han faktiskt även gjorde för någon vecka sedan. Som den sadist jag är kan jag dock inte få nog av att höra gossen säga "förlåååt Vivvii" så jag ska nog tvinga honom att säga det ett par gånger till innan jag bestämmer mig. Egentligen borde jag ju verkligen plugga till ett svenskprov imorgon, men med tanke på att läraren ogillade mitt föredrag så mycket trots att hon inte ens var där och bevittnade mästerverket börjar jag fan tro att det är värt att skita i och gå ut att ha kul istället. Problemet är väl att Tomten får som han vill då och det vet jag inte riktigt om jag gillar!



image205
När jag kom hem sov jag x antal timmar och när jag vaknade upp
var jag glad som en fluga på en sockerbit. Den liknelsen du! ;D aah?

DubbelDogge och meera plugg.

Min lillebror upptäckte häromdagen att någon snott hans namn i min blogg och detta var ju förstås väldigt upprörande. Mitt uppe i mina desperata försök till att hitta förövaren slog det mig att jag faktiskt känner en annan Dogge, kunde det vara han kanske? Jag stalkade upp honom och fick reda på att det faktiskt är han som ska ha äran för kommentarerna. Vi fortsatte att snacka ett tag och då uppdagades det att vi inte haft särskilt mycket kontakt på sistone, han hade bland annat bytt jobb för ett halvår sedan som jag inte hade någon aning om. Jag hoppas att det inte dröjer lika länge tills vi snackar igen och även att han fortsätter kommentera min blogg, då hans kommentarer onekligen är ett trevligt tillskott i min blogg. ;D

Igår kväll stod plugg på planeringen (ovanligt nu för tiden, va? haha). Jag lyckades skriva ihop ett reportage på spanska och dessutom supporta min bror i hans fotoarbete. Vi stannade upp till 2 någonting, vilket förstås resulterade i att jag var hyffsat död idag. Trots detta lyckades jag skriva ihop uppdraget i litterär gestaltning och dessutom finslipa klart projektarbetet som numera är på 40 sidor istället för 38. Woooa! Jag börjar se ett slut på eländet och efter den här veckan borde jag äntligen få lite fritid över. Ett hurra för mig, någon? :D hahah!


image204
Den killen vill man ju inte tappa kontakten med! :o

Vivvi på rymmen från plugget.

Efter att ha nobbat två fester igår började jag få seriösa abstinensbesvär. Det kändes visserligen mer än mödan värt att ha skrivit ihop den där novellen efter de lovord jag fick mottaga om den igår, men jag måste ut. Det var därför oerhört svårt att säga nej när Eric ropade efter sällskap till stan för att kunna göra klart sitt fotoarbete. Jag drog med mig Dogge, som också hade ett fotoarbete att göra, och så mötte vi upp Eric vid plattan. *Lägg till spännande musik här*

Mja, om jag ska vara helt ärlig vet jag inte hur pass spännande det var. Det var ruskigt kallt och vi hade vissa svårigheter med att komma på ett tema till Dogges fotoarbete. Efter ett tag föreslog jag att han skulle välja att fota folks rumpor och koppla det till temat "livets baksidor", detta ogillades dock. Istället utvecklade min filosofiska bror min idé till att helt enkelt fota baksidan av allt vi kom över. Detta resulterade i att jag bland annat fick springa efter en duva i en evighet för att få med baksidan av den och jag lyckades även relativt högt skrika ut "Vilken av de här 2 vill du ta bakifrån, Dogge?" Det är med stor sorg jag måste erkänna att det nog var svårt för de förbipasserande att koppla att jag menade fotografier på St. Göran och Draken.

Eric räddade upp dagen genom att demonstrera sina kunskaper i japanska. Han hälsade nämligen på ett gäng japanska turister. Dessa blev överväldigande glada och både vinkade och skrek "god kväll" (påstod i alla fall Eric att det betydde) tillbaka. Helt klart väldigt givande!

Nere i tunnelbanan blev jag tvungen att ta farväl av grabbarna då jag fortfarande har mitt älskade plugg som väntar på mig. Jag har dock fortfarande inte lyckats sätta igång med detta, då jag fryser som jag vet inte vad. Det borde vara olagligt för vädergudarna att konstruera såhär kallt väder i maj! Fast å andra sidan bör jag kanske inte klaga med tanke på hur bilderna Martin skickade till mig igår såg ut. Stackars dalmasar som får pulsa runt i snö såhär års säger jag bara!

Avslutningsvis vill jag säga ett par sanningens ord till alla miljöaktivister och chipsätande fetknoppar: Gå ned i vikt!
- Varför? FÖR ATT NI FUCKING DÖDAR OSS!
- Hur då? Läs här.


  
Erics och Dogges baksidor! ;D


Värm mig, någon?!

Blekast i kvarteret lär jag bli!

Jag är äntligen klar med min novell som ska in till litterär gestaltningsuppdraget. Min superba kritiker Eric har dock inte hunnit läsa slutet ännu och jag väntar med spänning på hans utlåtande. Jag måste erkänna att det har varit riktigt givande att skriva, även om det förstås inte var samma sak som att ge sig ut och hitta på något. Det är lite läskigt att säga, men jag har halvt vant mig vid att sitta inne och kasta bort kväll efter kväll på plugg. Hyfsat sorgligt, men nu är det hur som haver enbart 18 dagar, varav 7 dagar (enbart en vecka) är skoldagar, kvar till studenten. Det är underbart!

Sedan gladde det mig även att ni läsare verkar vara relativt eniga om att jag skall fortsätta brodera ut mina tankar till låånga inlägg. Det vore lite tråkigt att inse nu att ni våndats över långa inlägg i över ett år, haha! Däremot måste jag erkänna att jag har börjat bli sugen på att göra om designen, men jag antar att det får vänta tills allt plugg är undanröjt och tills jag lyckats införskaffa en anständig dator som man kan ha photoshop på. Har någon en dator att donera är det bara att hojta till, haha! ;D

Igår fick jag även tillfälle att konversera en del med Patrik från Motala. Han förklarade att han skulle ut och röja och kunde inte för sitt liv förstå att jag hellre skulle ha stannat hemma om jag vore han. I och för sig träffade vi inte just Patrik när vi var där nere, men jag tror att jag stannade tillräckligt länge för att inse att Motala-röj inte riktigt är min grej.

Om jag ska vara helt ärlig börjar jag känna mig tämligen isolerad här hemma. Samtidigt som det känns som om jag vant mig vid att sitta hemma och plugga börjar det förstås bli riktigt långtråkigt. Kanske borde jag dra mig ut ändå, men jag skulle förmodligen få extremt dåligt samvete och sacka efter i pluggningen. Ugha, hjälp mig någon?! Haha!


  
Idag har jag även haft tvättstugan.
Det är helt normalt att sitta och posera på bordet
när man väntar på tvätten. I knoow!

Födelsedagsfiranden hinns med i pluggpauserna.

Min lärare i litterär gestaltning har kontinuerligt skickat mail under veckan om hur viktigt det var att vi närvarade på studiebesöket vid mosebacke idag. "Oavsett väder, ni måste se till att klä er varmt, ta med fikapengar, ni ska bidra med kuriosa om Stockholm" och så vidare. Jag fann det därför väldigt lustigt att hon trots alla dessa förmaningar idag skickade ett mail med texten "det blir inget mosebacke eftersom jag fortfarande känner mig lite förkyld." Att min skola ser till elevernas bästa råder det förstås ingen tvivel om!

Idag fyllde Erics mor år och detta firades med fika i deras vardagsrum. Jag fick medverka över msn/skype och det är väl bland de märkligaste födelsedagsfiranden jag varit med om, men att det var väldigt trevligt kan jag inte förneka. I en annan av mina pluggpauser försökte jag få Jewhan att ladda upp lite bilder på bilddagboken så att jag kunde sysselsätta mig med något. Han förklarade då att han inte är någon linslus och att han istället kunde strippa för mig när jag ville, varpå han erbjöd att betala min biljett hem till honom. Hade jag inte haft så grymt mycket plugg hade jag nog fan gjort det, då det är grymt svårt att säga nej till pojken. Ack, återigen förstör skolan mitt liv.



image198
Jag vill uuut!
Jag vill ta studenten!
och.. jag vill ha chili cheese. Hm..?

Spelar storleken någon roll?

Min nyfunne vän Johan, som får gå under namnet "Jewhan" då jag redan känner en annan Johan, har framfört klagomål på att mina blogginlägg är alldeles för långa för att läsas. Jag tycker dock att det är svårt att korta ned inläggen utan att utelämna viktiga händelser. Jag publicerade dock ett riktigt kort inlägg här under. Jag kan hålla med om att det ser betydligt mer läsbart ut, men i och med den korta texten fick ni inte veta vad jag gjorde i Solna centrum igår med en oäten kexchoklad i väskan. Tja jag vet inte hur jag ska göra, vad tycker ni? Korta eller lååånga inlägg? Hm..


image197
Eftersom killen, liksom jag, är skytt och dessutom riktigt trevlig
kanske han har rätt i det han säger? :o

Hjäääälp?

Nu har min blogg legat övergiven i hela 2 dagar, vad kan det finnas för superspännande anledning till det mån tro? Sanningen är faktiskt att jag helt enkelt inte haft tid. Jag har suttit och pluggat utan uppehåll och som resultat av detta fått magkatarr. Det är bara 22 dagar, varav 10 är skoldagar, kvar till studenten och ändå känns den dagen overkligt långt borta. Ge mig styrka någon.

image193
Det är dessa tabletter som håller mig uppe just nu
och jag brukar ju alltid kritisera naturare,
men jag måste erkänna att de tydligen kommit på något bra trots allt! ;D

Lördag, del 2.

Det var som sagt bestämt att jag skulle infinna mig i Huvudsta 16.00, när tror ni att jag var där? 18.30, haha! Sedan tog det mig ytterligare en halvtimme att hitta fotbollsplanen där vi skulle hålla till eftersom mitt lokalsinne ständigt sviker mig och jag därför lyckades gå fel x antal gånger trots att både Kjelle och Matte försökte guida mig över telefon. Hur jag lyckas vet jag faktiskt inte, men jag skulle vilja skylla allt på att Solna är en ogästvänlig miljö för oss djurgårdare.

När jag kom dit hade resten av gänget ätit upp maten för länge sedan och var i full gång med att kasta en frisbee mellan sig. Efter att jag kastat mig in i leken meddelande Cheyne att hon var tvungen att lämna oss och kvar blev jag och killarna. Vi satte oss ned för att spela kort och fråga mig inte hur eller varför, men Johan och Matte lyckades slå mig och Kjelle varenda gång. Likadant blev det i kubbspelet senare, trots att Kjelle utgav sig för att vara bäst på kubb.. hm? Matte och Johan måste helt enkelt ha fuskat.

Slutligen hamnade vi hemma hos Matte och spelade diverse tv-spel. Bland annat introducerade grabbarna mig för ett skräckspel som jag tror hette något i stil med "haunted grounds." Efter en halv minut skrek jag rätt ut och stapplade ut i hallen för att dra mig hemåt. Killarna hade extremt roligt åt att jag var så pass lättskrämd som jag var, men gick med på att följa mig till tunnelbanan. Det dröjer nog ett tag innan jag ensam törs sätta mig tillsammans med dem i ett mörkt rum, hahaha! ;D

På vägen hem var det tänkt att jag skulle hälsa på Stefan och Ante och sedan eventuellt följa med dem till någon krog i närheten. Jag var dock grymt trött och blev därför tvungen att avböja, vilket gjorde dem otroligt besvikna eftersom de hävdade att jag behövde trösta Stefan som tröstat Ante för att Antes gitarr gått sönder. Mycket logiskt, tycker ni inte?


image192
Idag blir det mer plugg och att döma av minen jag gör är det extremt intressant, haha! ;D

Lördag, del 1.

Nu har jag precis mellanlandat hemma för att samla lite krafter till att flyga vidare. Jag kom imorse underfund med att jag skulle ha nytta av att gå på en utställning för att samla ytterligare fakta till mitt arbete och eftersom jag var otroligt sällskapssjuk skickade jag iväg ett sms till Eric. Olyckligtvis lyckades jag väcka grabben som enbart sovit 5 timmar, men det kunde den godhjärtade Eric förbise och så hängde han med till stan. Om ändå alla människor vore så!

Väl inne i stan tog det oss inte lång tid att inse att utställningen var stängd (fastän det utanför stod att den var öppen) och det hela var förstås omöjligt att förlåta. Det blev dock inget terrorattentat idag, utan vi lunkade istället vidare till Akademibokhandeln för att införskaffa en bok till arbetet. "Take a look at dig själv" hette den och vi kunde inte för våra liv hitta den bland psykologiböckerna och vi blev därför tvungna att rådfråga experten, i form av expediten. Han ledde in mig på humor- och parodiavdelningen och plockade fram boken. En bok från humoravdelningen måste ju vara idealisk att ha med i sitt otroligt seriösa psykologiarbete?

Jag köpte den hur som haver eftersom jag är desperat efter källor och jag och Eric begav oss vidare till donken. Efter att ha bevittnat en ovanligt mordisk unge springa runt med pistol och sikta på allt och alla promenerade vi vidare. På vägen stötte vi på den hemska VDn som erbjöd mig jobb förut. Jag är glad över att jag nobbade med tanke på att han numera står och delar ut reklamblad på Kungsgatan. Jag antar att firman redan gått omkull?

Sedan kom vi att beskåda kineser från "Falun gong" utöva diverse övningar i kungsträdgården tillsammans med en ytterst seriös kostymnisse till åskådare och slutligen hamnade vi på en trappa i närheten och filosoferade hej vilt kring både det ena och det andra. Plötsligt ringde Dogge och meddelade att han hade för avsikt att åka in och göra oss sällskap när jag guidat honom rätt i alvedonträsket eftersom han var "sååå" sjuk.

När Dogge kom fram hade jag och Eric i princip plöjt igenom samtliga affärer på plattan och bland annat utvecklat ett onormalt intresse för grumme tvättsåpa. Det fanns med andra ord inte så mycket kvar att göra och när jag dessutom insåg att klockan var halv 4 fick jag bråttom hem eftersom jag planerat att möta upp solnagänget för att grilla klockan 4 i huvudsta. Hur det gick med det förstår ni förmodligen av klockslaget, men jag skall alldeles strax kasta mig ut dit ändå. Jag måste bara tvinga Eric att ta en bild på sig själv eftersom jag är för lat för att fota mig själv. Smidigt va? ;D



image191
Huruvida vi tror på att bilden är tagen idag eller inte talar vi tyst om! ;)

Min blogg finns numera på engelska ;D

Då vi inte hade någon litterär gestaltningslektion idag behövde jag enbart åka till skolan för att ha ett uppföljningssamtal med rektorn idag. Det visade sig att han granskat saken närmare och kommit fram till att jag haft alldeles rätt i mina synpunkter. Han hävdade att han såg mycket allvarligt på situationen, att han var oerhört tacksam för att jag inte bara uppmärksammat utan även påtalat problemet och att han genast skulle börja arbeta för att lösa det. Jag gick därmed hem från skolan med en härlig känsla av slutgiltig upprättelse och med vetskapen att jag faktiskt har påverkat, gjort en skillnad. Vivvi som president nästa eller? ;D

Resten av dagen/kvällen tvingas jag tyvärr spendera inomhus för att skriva klart min rapport i psykologi B. Det känns outhärdligt trist, men jag måste erkänna att jag hunnit en bra bit på vägen trots att jag nyss började och ämnet är riktigt intressant. När jag dessutom hittills haft sällskap av Stolle, Edde, Eric, Dogge och Danne känns det förstås betydligt lättare att plugga, även om de kanske också överger mig för att gå ut inom en snar framtid. Livet är bra hårt, va? Haha äsch!


Lange hittade dessutom ett sätt att översätta min blogg från svenska till engelska idag. I och med att den enbart översätter ordagrant uppstod omåttligt lustiga citat som till exempel "Killer on facebook became suddenly mad" och "but since he was still purkis because eric had snott me he refused." Vill ni leta efter fler vackra meningsuppbyggningar på engelska i min blogg skall ni klicka här.


   
För att få mer energi till pluggandet åt jag jordgubbar igen,
att en del av dem hade lite absurd form bör uppmärksammas.
Den andra bilden föreställer den mås som byggt bo
och ruvar på ägg utanför min balkong. Intressant va? ;D

Hemligheter.

Erik och jag hade planerat att ses idag, men det uppstod dock lite meningsskiljaktigheter kring aktivitetsvalet. En av oss föreslog att vi skulle ligga ned tillsammans och den andra föreslog att vi skulle ligga med varandra, vem som sade vad bör nog vara osagt. Eller?

Istället satte jag mig på balkongen för att få lite plugg gjort. Tyvärr har Linda den lilla sneakiga saken gått och gömt sig idag och detta ledde till att jag inte hade någon att bygga upp pluggmotivation med och det gick därför otroligt segt. Går min skolgång åt helvete vill jag därför redan nu passa på att lägga all skuld på Linda eftersom just den här dagen förstås var avgörande. Skämt åsido skulle jag bra gärna vilja veta vad den tösen prioriterat framför att plugga med mig, för något roligare kan man väl inte tänka sig?


image188
Några hemligheter måste man få behålla för sig själv, right Erik? ;)

Nu fixar vi studenten och hör sen!

Efter spansklektionen på 2 pers sprang jag upp till Lindas mattelektion för att invänta vår lunchdejt. Dessvärre tvingades den till ett snabbt slut då vår skola fått för sig att alla klasser ska tävla mot varandra i nutidsorientering för att vinna biobiljetter. Eftersom jag inte har särskilt stor lust att gå på bio med min klass, även om det är gratis, ville jag inte dyka upp då klassen får minuspoäng för varje frånvarande elev. Linda lyckades dock dra med mig in i klassrummet där skrivningen tog sin början. Som ni hör, dramatik på hög nivå!

Enbart efter 2 minuter började folk klaga på de överdrivet svåra frågorna och eftersom jag själv aldrig läser tidningar eller ser på tv måste jag hålla med om att det var jävligt få frågor man kunde svaret på. Vem har koll på vad alla olika ledare heter i Zimbabwe t.ex.? Jag och Linda lyckades dock fuska oss fram till svaret på vem som vann årets melodifestival så förhoppningsvis framstår vi inte som helt bakom flötet.

Sedan fick vi sluta tidigt på Svenska C-lektionen och jag for hem. På vägen kunde jag inte undgå att märka att samtliga personer som passerade mig formligen råstirrade på mina ben. Eftersom alla mina leggings befann sig i tvätten hade jag varit tvungen att sätta på mig strumpbyxor på morgonen och jag befarade att det gått en maska på dem. När jag kom hem kunde jag dock konstatera att så var ej fallet och istället får jag väl helt enkelt dra slutsatsen att folk inte är vana att se vanliga svarta nylonstrumpbyxor, eller något. Hm...

Pluggningen igår gick extremt segt och jag fick ingen tid över till att träffa Eje och eftersom sjukhuset saknat honom så pass mycket att de tvingar in honom på måndag igen antar jag att jag får hälsa på honom där istället. För att förhindra liknande tragedier i framtiden har jag och Linda nu kommit på en strukturerad plan för att få allt klart till studenten. Som ni märker fungerar den jättebra för mig, då jag sitter och bloggar istället för att plugga. Tja, man kan ju faktiskt inte plugga hela dagarna, right? ;D haha



  
För att få extra energi till pluggandet passade jag på att göra chai-latte.
Jag har väl smått blivit beroende av det om jag ska vara ärlig.

Words can't bring me down, och inte pallsparkar heller!

Inte ens min otroligt inkompetenta och dryga religionslärare har lyckats förstöra mitt humör idag. Kanske var det för att dagen inleddes bra när jag vid busshållsplatsen märkte att min busskille stått precis bredvid mig hela tiden. Jag kan inte riktigt förklara vad det är, men jag blir glad när jag ser honom. Det är något visst med den pojken, sanna mina ord! ;D När jag dessutom träffade min första innebandytränare blev resan ytterligare förgylld eftersom han är otroligt trevlig att konversera med.


Sedan fortsatte dagen väldigt bra, även om religionen som vanligt var extremt uttröttande. Jag och Linda lunchdejtade, men dissade skolans pyttipanna för att istället köpa oss varsin macka och drickyoghurt. Även om Linda blev tvungen att slänga sin macka på grund av den stora mängden pesto någon plantat i mackan tror jag att vi båda var överens om att det var bättre än skolmaten. Kan skolbespisningen misslyckas med tortillini vill jag fan inte veta hur deras pyttipanna smakar.

På psykologin fick vi sluta tidigare och jag fick förhoppningar om att jag skulle hinna hem och plugga så att jag får tid över till att träffa Spejje ikväll. Jag håller fortfarande tummarna även om skolarbetet inte ser särskilt ljust ut måste jag erkänna. Adam har dock lovat att göra en av uppsatserna åt mig inom den närmaste veckan och det ser jag helt klart framemot ;)

Nu måste jag dock fortsätta med uppgiften "den deprimerande reportern" som ungefär är lika kul som titeln antyder. Jag skall dock inte klaga för vår psykologilärare är en av de få lärarna som ger oss relevanta uppgifter och inte ber hon oss skriva reflektioner när hon egentligen menar analyser heller. En viss religionslärare bör känna sig träffad där, ja!



image185 
Eftersom jag på något enastående sätt lyckades sparka in hälsenan i en pall
fick jag lov att sätta mig ned och plåstra om den.
Som ni ser har jag dock fortfarande humöret på topp och inget biter på mig idag!


Farväl min garderob-räddare!

Nu är marknaden över och jag är en hel garderob rikare. Det har faktiskt varit riktigt mysigt här uppe, men jag måste erkänna att jag smått börjar längta hem. Rikard har ringt x antal gånger varje dag och tjatat om att vi ska ses och det har väl haft motsatt effekt på mig och jag har istället blivit utless och inte orkat träffa honom. Vi får se om det orkas med ikväll, men jag måste säga att jag inte har särskilt höga förhoppningar.

Andra dalmasar är halvt om halvt galna de med då de insisterar på att förfölja mig och Lucky med sina bilar och tuta var och varannan minut. Lucky försökte tappert försvara oss genom att skälla och springa efter bilar och mopeder, men det hjälpte inte. Om hon ändå vore en pitbull va? :p

Imorgon bär det av hem och innan dess kommer jag ha smakat på diverse konstiga maträtter. I förrgår åt jag bland annat sniglar och idag skulle vi äta något japanskt som lät väldigt spännande. Jag har dock svårt att tro att det kommer toppa sniglarna i konstighet, men det får vi väl se helt enkelt.

     
En liten del av marknaden,
jag själv efter ytterligare en hård shoppingdag
och till sist Lucky.

Att jag kunde shoppa såhär mycket trodde ni inte om mig va? ;D

Rikard är lagom besviken på mig när jag varit tvungen att skjuta upp vår dejt hela två dagar nu. Jag har helt enkelt varit fullt upptagen med att installera mig, shoppa och sysselsätta Lucky. Att det i år dessutom står massa söta killar i stånden på marknaden som det annars inte brukar göra leder förstås till att jag blir ytterligare distraherad och tenderar att dröja mig kvar betydligt längre vid alla stånd. Jag förstår inte det!

Kanske är det även därför som jag redan bränt en del tusenlappar som släkten så generöst gett mig den sista veckan med motiveringen "du är en sådan härlig tjej att ha i släkten, så du får de här pengarna bara för att du är du." Jag måste erkänna att jag är rörd. Tack! :)


     

Som synes, en lyckad shoppingdag.
Även Lucky såg nöjd ut.


image177

Man kan uppenbarligen ha kul utan brasa på Valborg.

Efter att ha följt med Kjelle och bevittnat honom införskaffa sittunderlag i form av två vaxdukar á 50 spänn styck begav vi oss av till brasan i Solna för att möta upp resten av gänget. De hade slagit läger under ett träd och jag och Kjelle satte oss ned och gav oss in i samtalet. Arrangörerna försökte tända brasan 9 gånger utan resultat och vi började känna att det kanske var dags att röra på oss. När inte ens cider, öl och rödvin kan hålla en varm är det riktigt regnigt vill jag lova!

Olaani var den första att lämna oss och han tog även med sig sin flickvän. Precis efter de hade gått fick jag höra att hela gänget misstagit henne för mig då de ansåg att vi var enormt lika. Tim hade bland annat sagt "jaa, det var ju dig jag träffade på Cheynes studentskiva, Veronica!" Jag insåg då att det fanns en väldigt logisk förklaring till att hon såg mordiskt på mig den lilla stunden vi sågs och det kanske även förklarar att hon och Olaani stack så tidigt? Vad vet jag. Stackars tjej i alla fall, kan inte vara kul att träffa sin pojkväns kompisar för första gången och bli tagen för någon helt annan i det gänget. Ouch!

Efter en smärre dispyt som utbröt beslutade gänget att dela på oss och jag hamnade hos Malin i Husby där vi fortsatte firandet av Valborg tills Kjelle ackompanjerade mig till T-centralen, varifrån vi båda fortsatte hem åt varsitt håll. Tack för en trevlig kväll! :)



image176
Nu åker jag iväg till Dalarna inom en timme.
Rikard ringde imorse och förberedde mig på att möta det härliga dalmålet.
Jag längtar verkligen dit!

RSS 2.0