You feel like you owe it to the world, but you owe it to yourself.

Jag har på sista tiden insett att jag inte kan göra något åt det och därför ger jag upp. Jag orkar inte kämpa för din skull längre och jag hoppas att du i framtiden börjar kämpa för dig själv innan det är för sent, om det inte redan är det. Du är en underbar människa när du är nykter och jag saknar dig och den relationen vi brukade ha - men jag kan inte låta dig dra mig med dig i fallet.
You're on your own.

Slutligen måste jag återigen uttrycka tacksamhet över mina vänner, särskilt en av dem. Varför jag tillåter människor, som t.ex. bråkar på mig i timtal över att jag inte hört av mig, ta upp min tid när det finns fantastiska vänner som du vet jag inte. Kanske är det dags att tänka om på den punkten?





För min egen skull.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0