ByeBye 2009 :)

Så var det nyårsafton 2009. Imorgon är det 2010 och som vanligt är det dags att sammanfatta året innan jag går vidare med en ny blogg. Apropå den nya bloggen så har jag inte hunnit så långt som till att fundera vad den ska ha för adress och så vidare, så jag uppdaterar det här inlägget imorgon med mer information ;)

Hur var 2009 egentligen då? Det första halvåret ägnades åt en himla massa tjafs med arbetsförmedlingen, försäkringskassan, universitetet och guu vet vad. Jag har sprungit på en himlans massa jobbintervjuer, fått min första jobb samt hittat mitt kall här i livet och därmed även skaffat mig en gedigen utbildning. Jag har mött en himlans massa nya människor och gjort en hel del reflektioner kring mig själv som person. Jag vill påstå att det varit ett givande år och är både nyfiken och livrädd inför det nya året, som troligtvis kommer te sig väldigt annorlunda.

Återigen tack till er som medverkat i mitt liv och som följt min blogg under det här året :)

Vill ni fortsätta läsa skall ni bege er till http://roosalilja.blogg.se :)

Hejrååå 2009 :)

Friiiisk med shoppingproblem :D

Nu har jag kommit ifrån bloggandet totalt - inte bra. Jag har hunnit med att fira jul med mormor och morfar (även om jag mest låg utslagen i fåtöljen som en död sill) och igåår friskförklarade jag mig själv. Yes, Vivvsan är en frisk människa, wuuhuu!

Detta firades med världens kortaste shoppingtur med mamma idag. Vi behövde båda vinterstövlar, men det kan man glömma att hitta i år. Vinterskomodet är fulare än någonsin och när en massa fjortisar springer runt exakt överallt blir man rätt less på alltihop. Shopping är tråkigt.



Den där skon ska "dinsko" ha 549 kr för.
Betalar folk verkligen det
för så odrägligt fula skor?
Usch.

Ge mig maaaat.

Fredag. Detta innebär att jag varit sjuk en hel vecka. Detta i sin tur innebär att jag inte ätit, ens i närheten av, tillräckligt på en vecka. Jag ser alltså vääldigt benig ut nu och jag är inte säker på att jag gillar det. Så fort jag blir frisk ska jag äta massor med pizza. Pizza, toast och hårdbröd, det är dem sakerna jag de sista dagarna fantiserat om att äta. Ååh mat.

Anyway. Jag var till doktorn häromdagen och fick något superhäftigt antibiotika utskrivet. Med andra ord bidrar jag numera till utvecklingen av multiresistenta bakterier, inte alls bra förstås, men om jag blir frisk tycker jag att det är lite bra ändå för jag är hiiimla hungrig. För er människor som inte hänger med så är det mitt förgrymmade halsont som hindrar mig från att äta och då det gör för hiimla ont att bara svälja t.ex. vatten skulle jag kunna beklaga mig över detta i cirka 40 rader till, men så roligt är det inte.

Jag fick supermånga bra julklappar av familjen igår, vilket är småjobbigt när jag minns att jag fortfarande måste köpa julklappar till folket, men hur och när detta skall ske har jag nada aning om. Slutar nog med att jag får rita teckningar till alla ;) haha!

Den här bilden skapades för att visa Niickää vilka tovor
mitt hår är kapabelt att åstadkomma,
meen nu får ni bloggläsare också se eländet.
PiggeliinVivvsan.

Sjukt.

Bra helg. Jag umgicks med Nickää, firade med klasskompisarna, shoppade klart alla julklappar och fixade inför flytten. Eller vänta... det var ju det jag skulle ha gjort.

Sanningen är att jag fick ett migränanfall strax efter att föregående inlägg skrevs och jag gick därför och lade mig - somnade och vaknade upp med hög feber. Den där febern vägrar ge sig och just nu är jag så less på att vara sjuk att jag desperat knarkar acetylsalisylsyra i kombination med hallonsorbet och mormors svartvibärssaft för att förhoppningsvis bli frisk fortare. Håll tummarna plz? =)

Se upp vården, här kommer Vivvsan das vårdbiträde ;)

Så hände det till slut: avslutning. Vivvsan kan numera titulera sig vårdbiträde och trots att jag inte riktigt förstått att kursen är slut börjar jag redan smått sakna vissa klasskamrater och även lärarna. Nu har jag dock min brosch, en utbildning, en titel, betyg och därmed skola jag vara glad. :D Glaad.



Klassen minus Eric, Joel och Monica
som ej behagade dyka upp :o


Vivvsan und lärare + betyg och brosch.
Laagom glad jag ser ut :D haha!

Stackars Stackars Niickää hade otur... hihi.

"Kom hit och hjälp mig laga mat, du behöver inte göra någonting!" löd min uppmuntran till Niickä när jag fick höra att mamma skulle överge mig pga julfest igår. Någon zombiefilm (zombiefilmer är ju liksom vår grej) och en halv komedi senare var vi båda halvt utsvultna och började således laga mat. Att jag tvingade stackars Niickä att skära lök mot sin vilja är väl illa bara det, men det faktum att vi till slut fick slänga all mat för att jag misslyckats med både stekning och ihoprörning av ingredienser är förstås överdrivet sorgligt.

Nickäs (och min egen) middag bestod således av smörgåsar. Att Lidingöbanan dessutom krånglade järnet när han skulle hem får mig att misstänka att det dröjer innan jag lyckas lura hit gossen igen. Förlååt Niickää :o haha! ;D

Idaag åt jag sista lunchen i skolan (på pizzerian snarare) och det var naaaaajs. Mitt bostadskontrakt kom idag och det är rena grekiskan för mig, står bland annat att hyran är på cirka 38.000 totalt, fastän de inte räknat ut någon utflyttningsdatum. Vadå totalt? Me dont get it. Meen allt löser sig väl :D



Att Niickä troligtvis är hörselskadad for life efter att jag skrikit mig hes till
den här filmen bidrar nog också till hans framtida vilja/ovilja att hälsa på igen ;P

Genomtänkt värre.

Igår var första gången som det plötsligt slog mig att det inte bara finns en ekonomisk nackdel med att flytta till en ny stad och bo själv. AlexX med två x var den första som inte spontant blev glad för min skull, han tyckte att det kändes som om jag "lämnade honom", lite skämtsamt uttryckt förstås, men kanske ligger det ändå en viss sanning i det?

Jag har aldrig reflekterat kring hur det kommer bli med alla vänner och bekanta jag lärt känna här i Stockholm när jag flyttar, kommer jag ha råd att åka tillbaka och hälsa på i storstan? Kommer jag ha tid att ta emot besök? Kommer mina vänner ens finna tid/pengar/ork/vilja att försöka hälsa på mig? Kommer jag lyckas behålla kontakten med alla?

Jag insåg nog inte riktigt hur många jag förmodligen kommer att sakna, och framförallt insåg jag inte hur många som kommer sakna mig (eller åtminstone påstår att de kommer det ;D haha). Det känns.. konstigt faktiskt.


Nickää är en gosse jag troligtvis kommer sakna en hel del

och eftersom han och Martin lyckades gömma sig undan kamerorna i lördags

printscreenade jag den här tjusiga bilden utan deras vetskap.

mohahah :D


Jaaa, må jag leeeeva.

Nu är jag med i 20-gänget och födelsedagen (som äger rum idag) firades igår. Lajnda dök upp och tillsammans försökte vi slutföra tårtan (som jag inte alls redan sabbat). Resultatet blev mindre bra, mandelmassan svek oss och ville inte dra till sig färg. Det hela var en himla katastrof helt enkelt, men som tuur var kunde jag skylla över det hela på (den egentligen oskyldiga) Lajnda :) hihihihi.

Sen dök Niickää och Martin upp och de var väl inte heller överdrivet imponerade av tårtan, men tordes i alla fall smaka en bit. Det vågade däremot inte Jacob, som anslöt någon timme senare, och istället satt vi och spelade kortspelet "neger och president", där jag vann överraskande många spelomgångar (viktigt att poängtera förstås!).

Slutligen drog vi ut. Jacob och Lajnda halkade hem i respektive hushåll och Niickää och Martin lämnades således ensamma med mig, mohahha. Martin tacklade detta genom att bjuda på donken och sedan öl på Dova. Där blev jag sjösjuk pga de gungande barstolarna (oavsett hur galet det låter så är det faktiskt sant) och till sist blev vi tvungna att hasta iväg för att pojkarna skulle hinna med sista pendeln. Dramatiskt värre :)

Tack till samtliga deltagande för uppvaktningen :D


Dessvärre glömde jag alldeles bort att ta bilder ;(
Denna bild på Lajnda fanns dock i min kamera...
mhihihi :D


Presenterna jag fick av Lajnda :D
SUPERBÄST :D tacktacktack!

Paniiik, varför är det jämt så ont om tid?

Jag försov mig till min sista examination, ni anar inte paniken när jag insåg att klockan var 09.08 när jag vaknade. Examinationen började 08.30 och då betygen sätts på måndag skulle det inte finnas en chans för mig att skriva om provet vid ett senare tillfälle och jag skulle således inte få något betyg den här terminen. Liite svårt att tenta upp efter nyår också när jag bor i Västerås kanske? haha!

Jag kastade mig dock tappert iväg till skolan och läraren lät mig skriva provet trots att jag var sen. När jag berättade att jag kommit in på Mälardalens högskola och att jag således haft svårt att sova verkade hon glad för min skull och skickade med mig en film hem som jag kunde se i helgen eftersom jag missade att se den i onsdags med resten av klassen. Hon är snäll hon :)

När jag kom hem började jag röja ur mitt rum på jakt efter saker att lägga ned i flyttkartonger. Detta resulterade i att båda mina rum återigen är i kaos och jag vet inte hur sjuttsingen jag skall orka städa upp allt igen, dessutom är jag långt ifrån klar med att gå igenom alla prylar. iih... 3 veckor känns inte som mycket tid att göra mig flyttredo på vill jag lova.

Ikväll händer det massor, men jag vill vara hemma :D hur ovanligt är det på en skala?



Kommer du sent till prov som min lärare håller i
får du med dig den här hem...tydligen ;)

Lägenhetslycka och... lite flyttolycka.

Jag fick bostaden!!! Ett studentrum (tror jag skrev lägenhet i det andra inlägget, feeel av mig) med badrum och utan kök. Jag kommer att dela kök med några andra (vet inte hur många) och har halvt panik över detta redan, hur mycket bråk blir det inte över stulet smör, odiskade kastruller och ojämnt fördelade kylskåpshyllor? Meen.. det lööser sig för just nu är jag heelt överlycklig över det :D

Efter beskedet sprang jag över till Dogge och lagade pannkakor till lunch, myyche gott :D Sedan ringde de från bostadsförmedlingen och frågade när jag kunde flytta in och fick välja mellan den 1a och den 15e. Då skolan börjar 18e tog jag den 1a för att hinna installera mig, men hörde precis från pappa att han inte har tid att hjälpa mig flytta förrän den 5e eftersom han absolut måste spendera hela nyår + 3 dagar på hans senaste dejts land. Jag hade uppskattat om han sagt detta innan eftersom jag nu blir tvungen att betala 1/6 månadshyra helt i onödan såvida jag inte hittar någon annan som kan köra mig dit... Kul.

Lajnda har i alla fall erbjudit sig att hjälpa till att flytta och eftersom ingen av oss två har körkort kan vi ju alltid försöka bära allt till Västerås, right? ;) haha.

  
Utsida och planlösning :)
Yees, jag kommer att bo i en skyskrapa :D

Sicken stil.

Jag måste bara göra en minnesnotering för mig själv om vilket otroligt otrevligt ställe jag jobbat på. Jag har försökt ringa min chef i flera veckor utan resultat och bestämde mig idag för att ringa en annan enhetschef som jag också jobbat för. Hon svarade i alla fall och var supertrevlig tills dess att hon förstod att jag skulle säga upp mig, då uppstod följande konversation:

"Så jag skulle vilja ha ett arbetsintyg av er."

- Vivvsan.


"Jaha."

- Enhetschef.


"Ja... skulle du kunna ordna det tror du?"

- Vivvsan.


"Kan väl se vad jag kan göra.
Har ju din mailadress. Hejdå."


- Enhetschef.


Sedan lade hon bara på. Usch, jag hoppas verkligen att jag kan jobba extra på praktiken istället även om jag flyttar för personalen på det andra stället är ju heeljobbiga.

Lägenhetspaniik.

Jag har skolkat från komvux. Min 100% närvaro är bruten och då undrar alla givetvis: vaaarför? Well, jag var tvungen att hänga på låset eftersom "först till kvarn" gäller i bostadskön i Västerås och gissa om jag var glad över att jag stannade hemma! Jag har suttit och uppdaterat mailen konstant sedan klockan 10, då jag ringde bostadsförmedlingen och bad dem se över min ansökan.

13.00 kom beskedet att min ansökan godkänts och att jag nu kunde välja en lägenhet att anmäla intresse för. Detta gjorde jag - och såg sedan till min fasa att tillträde på lägenheten jag valt inte skedde förrän i april. Några panikartade klick senare hade jag valt en annan lägenhet och nu kan jag bara sitta och hoppas att jag får den. Vore osannorlikt med tanke på hur många som måste vara ute efter den och exakt vad som händer om jag inte får den lägenheten vet jag inte. Gaah...

Som ni förstår är jag ett fullständigt nervvrak. Jag kan inte slita mig från mailen (även om jag någonstans förstår att de inte sitter och jobbar till 22.30 med min ansökan, men ändock). Dessutom flyger 100 tankar genom huvudet, vad behöver jag köpa, hur viker man en flyttkartong, hur ska jag kunna laga mat, har jag ens pengar så det räcker? Den sista frågan uppkom bland annat när jag läste välkomstbrevet och insåg att jag måste köpa 12 olika böcker för de 5 första veckorna. Hur ska man ha råd med 12 nya böcker var 5e vecka?

Jag lovade just Vermin att somna så att jag orkar åka över till honom imorgon, men jag kaaan helt enkelt inte sova. Hjääälp någon!


Mitt rum nr 2 ser ut som ett bombnedslag,
haha!



Dessa superfina rosa grejer
köpte jag med killarna igår
efter att jag fått beskedet att jag kommit in.


Du ser en blivande sjuksköterska.

Jag kom in. Helt otroligt, ett sådant extremt lyckorus. Efter en outhärdligt lång väntan fick jag idag veta att jag kom in på mitt förstahandsval, helt otroligt lycklig är jag just nu. Jag har en dryg månad på mig att hitta lägenhet, köpa prylar, adressändra, fixa budget, folkbokföra mig och bla bla. Hälften av sakerna vet jag inte ens hur man gör. Paniiik!

18e januari: destination Västerås. Tufft!

Vi var alla måndagströtta idag vill jag lova ;D

"Morfin... innehåller inte det knark?"

- Najna.

Isolering lider mot sitt slut.

"Sluta självisolera dig!" lät Max bestämda stämma igår och efter ytterligare lite peptalk från André bestämde jag mig faktiskt för att lämna huset. Dessvärre hade tåget till Plan three med Nickä, Jocke och Martin gått och jag fick se mig om efter annan sysselsättning.

Tanken var att jag skulle över till Pettson och dricka vin, men han bestämde plötsligt att vi skulle gå runt i stan istället. Jag var givetvis inte alls klädd för detta och frös således halvt ihjäl efter någon timme och vi skildes därför strax därpå. Men det var trevligt med lite motion faktiskt :) Tack!

Idaag skulle jag shoppa med mamma, men den svikaren bangade ur. Som tur var råkade min bror vara på osedvanligt medgörligt humör och erbjöd sig (efter viss övertalning) att följa med ut till Nacka forum. Jag hittade inte ett skiit där, förutom en julklapp till pappa, medan dogge hittade riktigt snygga klädesplagg. Orättviiisa! Men han förtjänade det väl med tanke på att jag lurade dit honom trots att han varken ätit eller sovit på ett dygn ;D Tack lillebruur!


Väärldens finaste bilder lyckades vi konstruera
innan vi stack iväg också.
Syns det att Dogge var mindre exalterad? :D

Öl som skönhetsprodukt? Uää...

"Alltså faan, jag glömde att ta i wax i håret.
Ska fan ta i öl när jag kommer fram."

- Fjortispojke 1.


"Alltså öl är faktiskt jävligt bra som parfym,
jag brukar ha det som parfym."

- Fjortispojke 2.


"Ah men alltså det är jävligt nice som wax.
Du vet, förr i tiden hade man alltid det.
Min pappa har sagt det."

- Fjortispojke 1.


"Din pappa?"

- Fjortispojke 2.


"Ja, tro det eller inte,
men han har faktiskt haft hår!"

- Fjortispojke 1.

Mii.

Blogginlägg har uteblivit de sista dagarna och det av den enkla förklaringen att jag inte har orkat. Det är inte mycket alls jag orkar och det får förstås kompisarna lida för. Det känns som om jag bokar upp en massa personer att göra saker med och sedan slutar det ändå med att jag sitter hemma för att jag inte har någon ork till att umgås med människor. Min största prestation är att gå snett över gatan till killarna, det tycks vara ungefär det jag orkar med. Sorgligt värre och jag hoppas att det vänder snarast.


     
Vid ett tillfälle julpyntade vi hemma hos killarna.
Bilderna är tagna medan vi försöker få upp slingan på balkongen.
Igår satte jag och mamma pepparkaksdeg,
så liite julkänsla börjar väl smyga sig på. Tack och lov!

Drömkrockar.

Jag har inte haft ett uns tvivel på att jag valt rätt och jag hyser fortfarande inga som helst tvivel på att jag hittat mitt kall i livet. Under de senaste dagarna har dock en annan typ av dröm börjat mala i mitt huvud och den tycks inte vilja lämna mig. Jag kommer att ha större chanser att förverkliga den som, förhoppningsvis, utbildad sjuksköterska om 3 år, men det känns plötsligt outhärdligt att vänta så länge. Jag blir ständigt påmind om den och det är smått frustrerande att veta att den måste läggas på is tills utbildningen är klar.

Den optimala vägen vore just den - utbilda sig först. Då jag känner mig så fullkomligt säker på att sjuksköterska är det jag vill bli har jag för avsikt att bli det också - och låta den andra drömmen falla åt sidan just nu. Skulle jag inte bli antagen till någon av skolorna jag sökt vet jag dock exakt vad jag ska göra istället, och blir jag antagen (vilket jag fortfarande innerligt hoppas på) är kanske inte 1095 dagar så farligt länge att vänta?


Till mitt framtida jag:
glöm inte bort dröm 2
när dröm 1 väl är förverkligad.
Okay? ;)


Ett fåtal får jag spader på, andra gör mig rörd.

"Tack så hemskt mycket.
Jag är glad att jag har träffat dig.
Du är verkligen en fin människa, 
jag tycker om dig."

- Klasskompis.

Uppenbarelse.

Jag har fått osedvanligt mycket beröm från både lärare och klasskamrater idag och därför skulle jag förstås kunna kaxa om det genom hela inlägget, men det finns något mycket viktigare att notera. En viss gosse har nämligen löst ett mysterium jag klurat på huur länge som helst: varför är killar så besatta av breda tv-apparater och surroundsystem och guu vet vad?

Well... jag har förundrats över detta fenomen i flera år eftersom jag själv aldrig förstått tjusningen i att höra skrik i skräckfilmer och gråt i dramafilmer extra högt. Nu har dock ett ljus gått upp för mig och jag kan inte för mitt liv förstå varför jag inte insett detta tidigare, men det finns en väsentlig skillnad mellan killar och mig själv.

Porr, givetvis! Så självklart så det finns inte, givetviiis är det därför varenda jevla kille envisas med att slänga hårt förvärvade pengar på överdrivet stora tvanläggningar. Gosh, att jag inte fattat det tidigare.


Nu förstår jag äntligen varför dessa
 inte duger åt pojkar över 10 år ;)


RSS 2.0