Sex pistols är min grej, utifall ni undrade.

Mamma kom hem med ett halsband och ett linne till mig och huur var det tänkt att jag skulle kunna neka dem? :D Speciellt halsbandet föll jag pladask för och helt plötsligt blev det en aaning lättare att ta emot gåvor :D moahah.


För övrigt är det visst valborg idag och goosh så kul jag skall ha det :D Samtliga av mina bundsförvanter är antingen borta och leker med dalmasar, dansar fötterna av sig, jobbar eller bakfulla såå det ser ut som om jag enbart blir hemma. Det är givetvis lite trist att känna att man faktiskt börjar bli gammal när det inte är "ut och supa järnet" som gäller på valborg längre, men såå får det vara. Jag tror inte jag kommer gråta ögonen ur mig för det precis, särskilt inte när Emil lovat att fylleringa mig från Skåne eftersom jag inte kan åka med dit, schysst! ;)


  

Das linne und das halsband :D

  

För Kirre (och liiite för mig själv :D)

Nu tänkte jag överraska alla med ett supertidigt blogginlägg (klockan 11 är ju riiktigt tidigt, right) och detta gör jag återigen med anledning av Kirre. Gossen försöker hålla sig vaken för att vända på dygnet och jag tänkte således bidra med underhållning i form av ett blogginlägg :D Generöst va?

Då jag steg upp halv 9 har det givetvis inte funnits så mycket tid för att så värst mycket skall hända, men jag tror mig åtminstone ha hittat en tillfällig lösning på mitt tristessproblem. Jag har vidtalat min ena rådgivare som tyckte att idén var väldigt bra och om jag lyckas övertala min andra, och en aning mer skeptiska, rådgivare skall jag nog ge mig i kast med att börja genomföra idén imorgon alternativt vänta en vecka, beroende på vad som anses bäst.

Nu borde jag dock återgå till pluggandet och då jag snart hunnit igenom den tredje av mina fyra böcker börjar det lite halvt kännas att provet närmar sig, lääskigt. Nej, men det skall bli sjukt skönt att bli av med det en gång för alla faktiskt :D Och om jag lyckas få godkänt igen kan ni ju ge er fan på att jag tänker uberfota resultatet så att universitetet inte kan fubbla bort det igen ;D haha!



Då det framförts klagomål på att det fortfarande är för lite vivvi-bilder i bloggen,
multitaskade jag som fainen och fotade medan jag pluggade.
Resultatet blev som synes därefter.
Det är tusan inte kul att plugga alltså,
även om jag numera kan göra det på balkongen :D wiie.

Superfarligt uppdrag: avklarat!

Utsänd på blogguppdrag av Kirre. Uppdraget skall vara utfört när vederbörande återvänder hem efter att ha införskaffat cola och det är ännu ovisst exakt hur lång tid jag har på mig och jag tänkte därför blogga snabbare än blixten!

Mja, i ärlighetens namn är det nog inte så mycket mer dramatik som äger rum i mitt liv just nu. Jag börjar må riktigt uselt över att bara gå hemma, plugga, träna och söka jobb. Givetvis borde jag göra något åt detta, men i dagsläget är jag osäker på vad. Madde föreslog att vi skulle bosätta oss på en parkbänk under ett rosa paraply i vasaparken (ja, okej. Skall jag vara ärlig var det väl jag som föreslog färgen då). Kanske vore det något? :D

...Ellleeeer... så bjuder jag bara in en himlans massa Mc-knuttar på tuppfäktning i mitt vardagsrum för att föra in lite spänning i livet igen. Helt klart ett annat alternativ som tåls att tänkas på :D tror ni inte?


   Rosa paraply? Mjeee.


ALLTING ÄR JÄTTEROOOWLIIIGT :D

Jag håller på att sjunka ned i depression och då det redan finns alldeles för många klagomaner tänkte jag bryta denna negativa trend genom att skriva något roligt, helt utan klagomål. 


Well, jag måste erkänna att det är himlans svårt när datorn precis blivit restaurerad efter att ha totalkraschat för femtioelfte gången, Lajnda har rymt ifrån mig till Dalarna och jag lider redan av sådan separationsångest att jag funderar på att följa med mormor och morfar upp till Dalarna jag också.. mohahha. Mja, om sanningen skall fram funderade jag nog på det innan jag fick veta att Linda skulle upp dit, men hon kan gott ha lite dåligt samvete för att hon bara läämnar mig.

Hur som haver. Vad mer för roligt kan jag berätta? Igår var jag så uttråkad att jag loggade in på min gamla msn och skrev "hej, vad har du på dig?" till samtliga inloggade kontakter av manligt kön. Det uppdagades då att majoriteten av dem saknade humor helt och hoppades på camsex utan att ens ha i åtanke att jag kaanske kunde ha skojat. Ajaaa, boys will be boys antar jag. Och dra på trissor vad kul inlägg det här blev :D....naaat.


Det här är en bild på den mystiske elektrikern
som gärna ville vara med på bild i min blogg.
(Egentligen ville jag bara lura in honom hit till bloggen,
men deet talar vi tyst om :D okej?)

Nu har jag rymt klart för den här gången :D

Vart var det nu Vivvi skulle fly? Well, det vet nog de flesta av er redan då jag berättat det för er i andra forum än i bloggen, men det blev alltså landet som fick bli min tillflyktsort. Pappa ville nämligen ha hjälp med vårröjningen som är obligatorisk för vårt område och då jag inte gärna blir ensam utelämnad åt galna grannpojkar fick Tobbe så lov att följa med vare sig han ville eller inte. Mohahha :D

Då allt var frid och fröjd och supermysigt finns det inte så värst mycket intressant att förtälja och jag låter därför bilderna tala för sig själva härifrån. Utifall ni undrar varför det helt plötsligt dyker upp massa bilder på mamma och mina morföräldrar så är det för att mormor kom och hämtade mig så fort jag hunnit hem och sedan fick jag middag hos dem :D Myyche trevligt.



  

Pappa och Tobbs fick agera modeller där ute :D

     



     
Sedan har pappa köpt en hamburgarpress,
och då det var första gången jag såg honom använda den
var det förstås tvunget att dokumenteras ;p





        
Mormor, mamma och mormor, morfar och sedan jag som provar min pyjamas
som jag fick av mormor.
Om ni undrar över det svarta så är det min kjol som sticker ut,
då jag inte orkade ta av kläderna innan jag provade pyjamasen :)
Jag sover aldrig med pyjamas, men då den både är rosa och riktigt skön
är jag säker på att jag får nytta av den ändå. Tack mormor! :D

Solo dejame en paz.

Jag är så sjukt less på det mesta just nu och därtill redigt förbannad. Därför tänkte jag således enbart låta detta inlägg involvera en tillkännagivelse, en fråga och slutligen en interjektion.

tillkännagivelse: jag skall åka ifrån er alla klagomaner i helgen, mihihi.
fråga: hur jävla svårt ska det vara att sy ett jävla knapphål?
interjektion: USCH!

Mhhhhhhhhhhhhhhhh?

Kopfschmerzen is nicht gut und ich bin kaputt eller ngt :D

Ich habe huvudvärk und ich will nicht skriva mer än så :D



...det gick ni nästan på va? ;D Naturligtvis måste jag utförligt förklara varför jag har huvudvärk. Jag har varit extremt busig idag och varken pluggat eller sökt jobb - utan istället sytt på något som förhoppningsvis blir klart inom en snar framtid så jag kan lägga upp det i bloggen. Min misstanke är att timmar av koncentration lett till huvudvärk och nu vet ni det :D



  
Tyget som jag sätter nålar i moahhaha
och sedan Vivvi, som kaan se glad ut trots huvudvärk :D


Ekonomiskt stöd uppskattas - men kan icke tas emot :)

Det är hårt att vara helt pank utan att veta när, eller ens om, jag får pengar igen. Inte så mycket för att jag inte har råd med saker, utan för att det är så oerhört svårt för mig att ta emot ekonomisk hjälp. Jag har nyligen upptäckt att jag har hur generösa vänner som helst och samtidigt som jag givetvis uppskattar det galet mycket så är det ofantligt svårt för mig att ta emot pengar, låta andra bjuda på saker eller ta emot andra typer av gåvor. Det är det som känns så jobbigt, för jag mister min självständighet om jag gör det.

Bara det faktum att pappa är den som sätter in pengar på mitt konto för att jag skall kunna betala min mobilräkning känns oerhört irriterande. Självklart är jag tacksam för att han ställer upp, men det skulle kännas 10 000 gånger bättre om jag kunde betala den själv. Då det är svårt att ta emot pengar av mina föräldrar kan jag inte ens beskriva hur jobbigt det är att ta emot saker från mina vänner.


Häromdagen, till exempel, när jag ville bort från allting erbjöd sig Micke att betala resan upp till Dalarna åt mig och sedan stå för mat och logi under min vistelse och slutligen betala hemresan. Det är så galet snällt och det känns inte som om jag riktigt kan uttrycka hur tacksam jag är över erbjudanden som hans - men jag kan trots detta inte ta emot dem.

Den som tar mest stryk av min vägran att ta emot saker - som förmodligen kan tolkas som ganska otacksamt, även om det inte är min mening - är Tobbe. Han är för himla gullig som skall fixa allting åt mig och till och med erbjuder sig att fixa ett jobb, som jag visserligen tror skulle vara kanonkul, åt mig. Jag kan inte låta dig göra det gullunge, men jag uppskattar verkligen att du erbjuder dig. Precis samma sak gäller alla er andra - tack för all hjälp, men jag kan inte ta emot den - jag vill vara självständig så pass länge som jag kan.



Tobbe hade knåpat ihop den här till mig igår
och det är väl en av de få gåvor jag faktiskt kan acceptera utan att känna mig osjälvständig :)
Tack så mycket Tobbs! :)

Woops gånger tusen :D

Helt plötsligt är man tillbaka i jobbsökandet och gosh, det är ännu tråkigare och tyngre än vad det var sist vill jag lova :p De flesta jobben är väl redan norpade, för inte tusan hittar jag några i alla fall :D Sorgligt nog lyckas jag tydligen totalsabba de chanser att söka jobb som jag faktiskt får också, haha! Jag skulle söka två jobb och råkade skicka samma personliga brev till båda.. aj? haha :D Får nog räkna bort det jobb där jag råkade skicka fel, attans alltså.

Trots detta och det faktum att jag är så sjukt less på allt spanskplugg jag måste fixa vid sidan av känner jag mig så pass glad att det är riktigt kämpigt att konstruera meningar här i bloggen utan att sätta in 100 smilosar i varje mening. Hur detta kommer sig vet jag inte, eventuellt kan det vara för att vi fick hit en trevlig hantverkare som fixade våra fönster som jag och Tobbe lyckades paja sist han var här (woohoops?) eller så kan det bero på att jag lyckades fixa Spotify idag (100 år efter alla andra, jag veeet :D). Fast det är grymt bra ändå vill jag påstå.

 Kirre berättade för övrigt en superkul grej nyss, men det får inte jag berätta för er andra :D hihi. Bara så att ni vet.



Supersnygg "oj-vad-gjorde-jag-nu-bild" på Vivvsilivvsi.

Jag tror jag siktar på körkort om... 34 år :D

Pappa ringde mig idag och tyckte att det var dags för mig att ta mig tillbaka i sadeln (det vill säga tillbaka bakom ratten) och det hade jag väl inget emot förrän det var ungefär 10 minuter kvar tills vi skulle ses. Då drabbades jag plötsligt av en himla panikångest och hyperventilerade likt en förskräckt seriefigur, troligtvis med anledning av att jag förra gången lyckades köra bilen rakt över körfälten i båda riktningarna och få kärringstopp precis då. Hemska minnen vill jag lova ;D

Pappa lurade trots detta ut mig och det är jag glad för att han gjorde. Nu känner jag mig inte rädd, utan mer uttråkad. Jag vill kunna köra ut på de riktiga vägarna nuu ju :D Men äsch, så långt kommer jag nog aldrig. Om jag lyckas lämna parkeringen igen utan att orsaka svimningsattacker hos min far får jag nog vara nöjd :D


  
Min far - före, respektive efter, övningskörandet :D



Sedan är det så sorgligt att mamma är sjuk
och således sängliggandes.
När jag gick in och fann henne med den där
huvudbonaden var hon trots sin sjukdom
givetsvis tvungen att hamna på bild i min blogg ;p

Pull me down and then back up, all again for all to see.

Det är inte lätt när det är svårt, det vill jag lova. Efter att det hänt en del tråkigheter igår kväll vaknade jag idag upp med minst sagt lite motivation till någonting och jag har sedan dess mest vandrat runt som en zombie igen.


Lite plus skall jag dock ha för att jag orkat ta mig ned till tvättstugan och till ica/pizzerian för att införskaffa mat. Tro mig när jag säger att jag blev tämligen förvånad när en kille försökte ragga upp mig vid kassan där jag stod osminkad i mjukisar och packade ned varor i kassen. "Hej... vad söt du är" sade han och klappade mig på ryggen. "Hejdå" sade jag. Jag begriper mig inte på killar.

Detta har sorgligt nog inneburit att jag valt att avstå både bio med Tobbe och utekväll med Andreas ikväll. Jag vill bara sova bort den här dagen faktiskt, uuscha. Det får bli nya tag...imorgon helt enkelt :)


Sad Vivvsi leker spegelfjortis :)

Madde = myyyche bra människa att shoppa med.

Madde har dragit med mig i varenda affär i hela stan nu i jakt på scenkläder och guu så kul, åtminstone jag, hade under tiden :D Att se Madde i orangea tröjor, baggy jeans och dylikt får man inte göra varje dag, så det är till att enjoy-a the moment. Något jag dock inte var särskilt förtjust i är den där hemska personalen i en av butikskedjorna, det måste helt seriöst vara något fel på personen som rekryterar arbetare till de butikerna för de var redigt otrevliga hela bunten. Fy fan för att sådana får jobb och inte jag :D Fast jag har å andra sidan inte direkt försökt, så får nog inte klaga alltför högt :D

Madde vet dock hur man skall muntra upp mig, mjukglass på burger king med jordgubbstopping - vad blir det? - Rosa glass :D Jag var ytterst nöjd. Jag hoppas att Madde också var det - hon hittade faktiskt allt hon behövde utom ett bra grå chinos som inte fanns någonstans. Fy bubblan :D


Apropå "fy bubblan" så är jag förskräckligt hungrig och mamma är på rymmen. Fy bubblan x2!



Madde tvingades agera modell på tbanan. Lömskt va? :D

Lite mindre mörka moln - lite mer gummilimpa.

Jag har just pluggat klart det jag släpat efter med, då en viss gosse var här och distraherade mig, hmm hmm ;) Det känns underbart skönt att vara i fas igen och när jag pluggat ytterligare 12 sidor imorgon blir det till att inviga helgen med Madde i stan. Lite tillbaka-spårad är jag alltså :)

Sedan finns det alltid de människor som medvetet eller omedvetet trycker ned en igen och idag har det varit min bror. Han är en riktig jävla pain ibland, men jag tänkte inte låta honom förstöra dagen totalt, tack ändå Dogge :) Just det, undrar ni över kommentaren i inlägget nedanför så är det Dogge som skrivit det i vredesmod över att jag sade att han var elak :) Bra försök Dogge, jag tar nääästan åt mig. Puss :) 



     
Jag och mamma bakade även gummilimpa nyss.
Degen ser lagom god ut, men resultatet både ser ut och smakar gott.
Looovar! :D

Dame fuerza.

Efter att ha hjälpt Jimmie en bit på traven med sin bloggdesign igår, blev jag inspirerad att göra om min egen blogg. Förändring brukar dessutom vara ett bra sätt att symbolisera nya tider och framförallt ger det mig kraft att ta tag i svåra situationer.

Slutligen bytte jag även låt och jag är väl medveten om att jag är ensam om att tycka om den, men den är grymt mycket bättre på spanska än på engelska så håll god min :D haha! Enrique Iglesias - Heroe är det alltså som gäller nu, och vem vet? Kanske är det så att jag behöver min egen hjälte? ;p Haha!


Rooowsa :D

Imse vimse... vaa?

Gbg knåpade ihop en väldigt fin version av Imse vimse spindel till mig igår och den måste naturligtvis förevigas via min blogg :D Taaack Gbg!

"Imse vimse Vivvi gillar att sy rosa
Där flyger tyget som hon tagit bort.
Nu blir det rosa tänker Vivvi sen.
Imse vimse Vivvi börjar sy igen"


-Gbg.

Copyright som fan på den där förresten ;)

Och så gick det utför.

Man skall aldrig glömma att efter höga toppar kommer djupa dalar och oj så jag dalat sedan igår. Jag har faktiskt dåligt samvete gentemot Tobbe för det sista dygnet, jag har mest gått runt som en zombie och undrat vad jag ska ta mig till. Den verkligt jobbiga smällen kom imorse, då jag fick veta att min utlovade inskolning på jobbet jag var på intervju för häromveckan inte kan bli av på grund av oförutsedda nedskärningar. Fyy fabian för att jag måste börja om med jobbletandet och samtidigt plugga som en jävla galning. USCH!

Jag och Tobbe hann dock med en del trevligheter innan han åkte hem för ungefär en timme sedan. Vi var över hos killarna och såg Liverpool – Chelsea igår, jävligt bra match, och sedan har vi även ätit supergod glass, spelat kort och (hör och häpna) jag hann även med att totalspöa honom i NHL 99 på N64. Resultatet blev, med viss överdrift, 87-1 till mig och jag är mäkta stolt :D

Innan jag avslutar måste jag tillägga att Tobbe är en sann stöttepelare i jobbiga tider och för det ska han ha stort tack. Sådana fina pojkar växer sannerligen inte på träd :)

Finaste bilden eeever på mig och Tobbe, meeen den får duga ändå :D
Får du lust att hämnas efter den här bilden förstår jag dig Tobbe :D hihihihi.

Jag är inte heelt bortrövad :)

Inget blogginlägg blev det igår och med anledning av detta känner jag att det är min plikt att informera om att det inte är hela jag, utan enbart min uppmärksamhet, som blivit kidnappad. Tobbe har nämligen valt att halvt bosätta sig här på oviss tid och möjligtvis far han hem idag, men utifall han inte gör det måste jag givetvis blogga nu så att ni förstår att jag lever :)

Sedan såg jag nyss att Amanda skrivit på facebook om att hon ville ses och det är egentligen för jävla synd, men jag kan mig verkligen inte för att umgås mer med henne på grund av att hon bor i Bålsta. Hemskt trist att ens ex, och framförallt ens ex exflickvän, ska få sabotera så pass mycket. 


Jag vill dock inte, på några som helst villkor, någonsin mer ha kontakt med varken exet eller hans exflickvän. Jag är säkerligen paranoid, men jag vill verkligen inte bli indragen i deras sjuka värld igen och om jag måste avstå vänskapen med Amanda får det vara så illa. Jag gick vidare dagen då jag valde att släppa Jocke - varför hans ex fortfarande tjafsar med mig om honom över bilddagboken ett år efter att vi gjort slut är ofattbart (och sjuuukt moget förstås), men jag håller sannerligen tummarna för att hon gått vidare nu.


Stället ger mig kalla kårar,
helt för jävligt att det är det enda stället där man hittar chili cheese :(

Meningsfull dag.

Kirre har begärt blogguppdatering. Dessvärre har jag inte gjort något fantastiskt att berätta om, då dagen mest bestått i plugg ute på balkongen. Jag kan numera allt om la inquisición, fast känner jag mig själv rätt kommer jag snart att ha förträngt det :D Jag börjar bli mer och mer tveksam till huruvida jag fixar det här provet igen eller inte, i ärlighetens namn tror jag inte det spelar någon roll hur mycket jag pluggar den här gången, jag är så less på skiten så ingenting går in :D

Fast nu skall vi inte vara pessimistiska och jag tänkte således berätta något positivt. Bajen förlorade idag och det är jag glad för, då det innebär att jag kan mobba Tobbe när han kommer hit om några timmar. Att Djurgården förlorade, med öhumm.. kommer mig inte för att skriva ut målskillnaden, talar vi dock tyst om, okej? :D


Det känns som om det var dags för en egoncentrisk bild,
men dåå jag ätit blåbär idag och mina läppar således är superblå
och jag ser ut som en patient med läppcyanos tänker jag inte ta en ny bild.
Det blir således denna, som togs dagen då jag gjorde om min bloggdesign.
Det är dessutom alltid bra att ha lite osminkade bilder i bloggen, så whaaj nååt?

Godisbehov: vääldigt uppfyllt.

Killarna är utflugna för den här gången och om jag skall vara helt ärlig flöt middagen på riktigt smärtfritt, jag fick inte ett enda (ordentligt) vredesutbrott på Dogge under hela tiden. Wohoo :D Dessutom fick min tårta stående ovationer och en del av kommentarerna började få mig att ifrågasätta min familjs förtroende efter mina tidigare tårtkreationer. "Den här tårtan var ju faktiskt god, jag som åt mig mätt för att jag trodde att den inte skulle vara det" känns inte som något positivt direkt :D haha! Men det var väl bra att denna tårta var god åtminstone ;D

Kirre kommenterade här nedan och undrade vart det påstådda godiset tagit vägen och jag kan bara svara att din misstanke var rätt Kirre - jag har ätit upp det. Inte allt, men närapå och jag mår så sjukt illa så jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till :D Några kilo upp för mig i alla fall, wooho :D

Slutligen upptäckte mamma mysteriet bakom mitt, på sista tiden misslyckade, hår. Jag köpte hem nytt schampo för någon vecka sedan och det visade sig idag att jag av misstag köpt balsam istället. Så jag har under cirka en veckas tid enbart tvättat håret med balsam :D Konstigt att det blir platt? NoOooOpe, fail som fan.



Das Påsktårta :)

Påsk = ursäkt för att baka och äta godis :D wiiehii.

Godissuget blev föör starkt, trots att jag gjorde om min blogg. Dagen har således till största del spenderats med att baka marängbottnar till påsktårtan jag bestämt mig för att knåpa ihop imorgon. Sedan kommer killarna över imorgon och har påskmiddag med oss och jag passade således på att måla lite ägg, precis som när man var liten och även om jag är en kass konstnär och färgerna var förödande dåliga går det nästan att se vad det är och jag är stolt :)



  
Marängbottnar, jaa, jag har nallat en massa på den ena (a) haha!
Sedan är det äggen :D taadaa!


Cupcakes :D

Min dag började superuselt och jag har inte riktigt kunnat kämpa mig tillbaka efter det. Griniga småbröder skall man akta sig för säger jag bara ;D Men i alla fall, detta resulterade i att jag behövde ha in lite sötsaker i mitt liv och det blev således en ny bloggdesign :D heeja mig!



höhö :D

En heldag med Laajnda och sedan blev jag uppraggad av Rosings "ex", haha!

Jag och Linda hade tänkt picknicka till följd av det fina vädret som rått de sista dagarna. Självklart är det fina vädret borta precis idag när vi bestämt oss för att picknicka, men det struuntade vi i och åkte således ut till Djurgårn i alla fall. Dagen inleddes (förutom att Linda haft en del trubbel med SL, ovanligt att de jävlarna sätter sig på tvären) med att vi båda höll på att bli påkörda. Helt plötsligt tutade en buss och när jag vände mig om hade den bromsat in 5-10 cm ifrån mig, lääskigt vill jag lova.

Vi passade även på att besöka Lindas kusin och hennes arbetskamrater på en av skärgårdsbåtarna som låg förtöjda vid Nybrokajen och när vi gick därifrån hade vi ännu inte hittat gifflar eller brett ut picknickfilten, utan enbart avnjutit en vääldans dyr hamburgare utanför grönan. Vi begav oss således till humlegården och tänkte att vi skulle ragga upp lite gifflar på vägen dit, men Östermalm har till synes inga som helst matbutiker. De får förmodligen maten hemlevererad, de snobbiga sakerna.

Något som Östermalm dock har är tydligen ett av Linda Rosings avspisade objekt från tvserien "den rätte för Rosing". Han kom fram till mig på perrongen och sade att jag hade snygga kläder, varpå jag tackade och han gick vidare. Helt plötsligt kom han fram igen och började överösa mig med komplimanger om hur annorlunda och vacker jag såg ut, varpå han sedan bad om mitt nummer. Jag blev halvt ställd och gav honom hux flux mitt gamla nummer och jag vetejfan hur jag skall hantera detta alltså, men intressant dag var det helt klart :) Tack Linda! …”Min” Linda då alltså, inte Rosing.



  
Linda utanför Grönan och sedan i Humlan :D


  
Och Linda spexar utanför båten :D

Jag vill bara leeva mitt liv, när ska jag hinna plugga egentligen? :D

Det är sällan man får förbli helt lycklig när man har sådana perioder av eufori, men innan anledningen till föregående inlägg dök upp hade jag riktigt trevligt och det bör således dokumenteras förstås. Jag var nämligen över hos Tobbe tidigt på morgonen för att sova med honom som sovsällskap.

Det slutade dock med att vi utnyttjade tiden en aning mer effektivt, bland annat genom att äta frukost på hans balkong och sedan se American pie. Den filmen är högt underskattad, mina vänner. Jag fick slutligen även tillfälle att träffa delar av hans familj, vilka var supertrevliga och det var förstås särskilt snällt av hans pappa att skjutsa mig till tåget även om tågföraren var tillräckligt dryg för att stänga dörrarna framför näsan på mig så att jag ändå blev tvungen att vänta på nästa tåg. Morr, men jag är glad ändå :)

hihihi smyyygfoto på Tobbe. hihihihiih :)

Med tårar.

Jag vet inte vart jag skall börja. Jag önskar att du kunde förstå hur ont det gör mig att se dig såhär, hur mycket jag tycker om dig och hur gärna jag bara vill att du skall ta dig ur det här. Jag är beredd att göra allt jag kan för dig och finns där ändå mer jag kan göra lovar jag att kämpa för det om du ber mig, men min hjälp räcker inte. Du måste ta dig ur detta på egen hand, men jag vill och kommer att stötta dig hela vägen.

Jag får ingen kontakt med dig och vet inte längre om du ens är i livet och Gud vet hur förkrossad det skulle göra mig om du inte var det, jag kan inte ens föreställa mig mitt fortsatta liv utan dig. Du betyder enormt mycket för mig och för så många andra också, jag vill verkligen att du skall se och förstå det. Du är en av världens finaste människor, du förtjänar bättre än såhär och förlåt mig för att jag gör fel, jag tycker om dig från djupet av mitt hjärta och vill dig bara väl. Förlåt mig.


Putta inte ned mig är du snäll :D

Mina mungipor fortsätter att sträcka sig upp mot öronen och jag misstänker att det kan ha något med vädret att göra. Dogge ville ha sällskap ned till ica idag, men då det var sådant fint väder ute passade jag på att promenera fram och tillbaka till stationen och även träna däremellan som en sann hurtbulle. Det är minst sagt underbart att kunna strutta runt utan jacka ute och jag som längtat tillbaka till julen en längre tid nu vill inget annat än att ha sommar. Heja vädret! :D

 Nu skall jag dock försöka sätta mig och plugga undan ytterligare mer plugg för att hinna med att utföra lite roliga aktiviteter denna vecka och inte bara plugga, såå såå kul var det :D haha!


Linda photoshopade ihop den här bilden
av mig för ett tag sedan och tyckte den passade idag :D



Den här bilden tror jag att hon photoshopade i samma veva.
Idén uppkom när jag sade "vi ses i rätten".



Och där är konstnären själv  :D mahah.

Det är tamigfan ingen vanlig dag idag inte.

Det känns lite grand som om en viss Stefan fyller år idag och jag håller tummar och tår för att jag har inte har tagit fel på dagen. Gossen sade nämligen själv att det kändes som en helt vanlig dag när jag skickade sms och grattade honom tidigare idag och så kan vi naturligtvis inte ha det. Stefan, detta är ingen vanlig dag, det är dagen då du är huvudperson i min blogg! Känn dig stolt, hedrad och allt det där :D




Juuust det, Grattis också! :D

La vaca produce leche :)

Relativt nyligen avslöjade jag min rädsla för mörker och idag känns som en bra dag att avslöja ytterligare en rädsla, som egentligen mer liknar en fobi än något annat. Jag har nämligen ett stort problem med mjölk. Jag är osäker på hur denna, ytterst skumma, rädsla uppstod, men jag har inte druckit mjölk sedan jag gick i 7an-8an. Nu faller det sig dock inte bättre än att mitt kalciumvärde numera är nere på nära noll och jag måste således börja dricka mjölk igen. Ypperligt intressant för er att veta kan jag tänka, men idag tog jag mitt första (halvt fyllda) glas mjölk och jag är stolt :)

Annars har dagen mest blivit förstörd av Joaquín Masoliver. Den mannen måste ha kommit till världen för att fördärva mitt liv med sin extremt dåligt skrivna studentlitteratur. Fyy fabian. Jo, just det, jag har varit ute och promenerat med pappa också, samt träffat mormor en snabbis. Nu vill jag mest sova, jag skyller på vädret och det faktum att ni som har roliga bloggar inte uppdaterar dem tillräckligt ofta (Kirre bör ta åt sig mer än någon annan). Tack för mig :D



En ko :) ...hoppas Linda blir lycklig nu :D

Skräck följt av äppelkaka. Superbt! :D

Tobbe anlände cirka en minut efter att morfar och mormor försvunnit och vi inledde kvällen med att se skräckfilmen "evil remains". Jag blundade större delen av filmen och minns därmed inget av den :) Efter att ha fyllt på ostbågeförrådet såg vi ytterligare en skräckfilm, "Amityville 2", som var preciis lika dålig som jag mindes den. Sista gången jag låter Tobbe välja film, hihihi.

Efter att Tobbe åkt hem idag kom mormor och morfar över igen, denna gång i syfte att avnjuta middag tillagad av Vivvi. Det såg lite halvt ut att bli katastrof ett tag när köttfärs, pasta och guu vet vad hamnade överallt utom i kastrullen/pannan, men till slut lyckades jag allt knåpa ihop det riktigt bra, vilket ledde till mycket beröm. Att mormor dessutom hade med sig världens godaste äppelpaj gjorde ännu mer susen. Jag är nöjd :D



Morfar var den enda i sällskapet,
förutom Dogge och jag,
som ville fastna på bild :D


Någon som lyckades smyga sig in :p


Superfint foto på mig,
tagit av personen som lyckades smyga sig in :)

Wooo-ooo :D

Då vädret var helt superbt idag också ville jag lura med mig mamma till Willys igen, men på vägen dit yttrade jag klagomål över att mina stövlar började bli för varma och vi hamnade således i stan istället. 2 pjucks och 2 tröjor rikare var jag när jag kom hem, men nu hoppas jag verkligen att jag får fortsätta jobba efter påsk annars är det ekonomiskt relativt kört för mig :D hahah!

Jag sitter just nu och inväntar Tobbes ankomst och med anledning av detta fattar jag blogginlägget kort, synd med tanke på att jag hade 75 andra saker att rapportera. I alla fall, dags för bilder.. efter att jag öppnat dörren för morfar som tydlligen kom på besök nu :D kul! :D

  
1 av mina 2 par skor :D


  
och ett försök till att visa upp tröjan,
lagom misslyckat, men ni ser ju åtminstone färgen :D

Och bergochdalbanan går uuuupp :D

Det finns många anledningar för mig att vara glad även idag. Jag har klippt mitt hår utan att det blivit k-strof, jag har storstädat halva huset utan att vattna mammas blommor (mohahha), jag har pluggat överdrivet mycket och mamma köpte med sig hem en kjol och ett blixtlås till mig. Wiiehii :D här skall sys.

Sedan blev jag ännu gladare när jag loggade in på msn och pratade med bland andra Micke, Linda och Kirre. Det är alltid roligt att höra att det går bra för ens vänner, men när Micke berättade att livet börjat ordna upp sig efter en hård tid kände jag mig givetvis extra lycklig för grabben. Att Linda sedan fått ett ordentligt tillskott i kassan efter att ha slitit hårt på sitt förra jobb och att Kirre har bloggat - vad kan jag säga? BONUS :D



 


Då Micke och Linda önskade se mitt hår
och jag dessutom inte hade någon annan bild att lägga upp,
får ni kära läsare också se eländet som till slut blev någorlunda bra i alla fall
(trots att det var jag som höll i saxen) :D

Priiiimavera :D

Då denna dag artat/kommer att arta sig relativt ointressant tänkte jag enbart publicera lite random bilder jag tog idag medan jag och mamma promenerade ned till Willys för en stund sedan. Roligare än så blir det alltså inte :)


  
Jag och mamma :)



De senaste två dagarna har jag vaknat till fiskmåsskrik,
vilket är det ultimata vårtecknet och jag var således tvungen
att fota gaphalsarna när vi sprang på dem :)



  
Min superroosa nalle :D

RSS 2.0