Lovet är så nära, men ändå så långt bort.

På vägen till skolan idag skickade bång ett kryptiskt sms som löd "ta ett halsbloss". Även om jag inte riktigt förstod vad det var han menade med det måste jag erkänna att jag blev väldigt glad, då han vanligtvis aldrig har pengar på sin mobil. Bångs smsande höll mig sysselsatt under hela spansklektionen, där jag för övrigt också upptäckte att jag var den enda som förstod ackusativ- och dativobjekt, jag som trodde att jag var helt lost! Dessutom fick vi veta att läraren även givit oss texter från nobelpristagare och diverse uppgifter på universitetsnivå, det är ju kul att någon i den där skolan tror på att man kan något, även om det hon verkar ha vansinnigt höga krav!

På samhällskunskapen är det något annorlunda. Där går läraren igenom allting hundra gånger för att alla ska förstå och går igenom eventuella problem som kan dyka upp för varje enskild elev. Lägg ned. Visserligen kan jag i detta fall förstå att det verkar som om alla är dumma i huvudet då det finns de elever som ska fråga om samma sak x antal miljoner gånger. Man blir så trött på det.


Som tur var höll Max och Kenneth en på gott humör genom lektionen och precis innan lektionen började hann jag få en skymt av Linda som jag inte sett på år och dagar nu känns det som. Jag hoppas att hennes möte med skolan gick bra. Fast å andra sidan jag gav henne lite tips om hur hon bäst skulle gråta för att få sin vilja igenom, så vad kan gå fel?

Jag trodde egentligen att jag hade lov nu, men det visade sig att filmkunskapen drar igång nu på fredag. Kill me. Jag kommer att sitta där och sakna Åke, som brukade ha det ämnet, varje sekund medan jag lyssnar på min engelska/tyskalärare. Jag betvivlar att hon besitter några erfarenheter som regissör eller andra filmkunskaper heller för den delen. Möjligtvis kan jag tänka mig att hon för att komma framåt i karriären spelat in en tysk porrfilm när hon var yngre, men det är nog inget jag vill höra om ändå.



Igår vaknade jag upp med en finne rakt på näsan,
vilket faktiskt förgyllde min dag då jag blev påmind om hur sällan jag faktiskt får finnar.
Så nu förgyller jag ju även er dag genom att låta er skratta åt eländet, snällt va? :)

Kommentarer
Postat av: majbritt

amagad jag har en finne undernäsan!
vi måste typ va kusiner eller nåt, omgomgomg11

2007-10-25 @ 18:45:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback