Ska man gnälla, ska man ta i ordentligt. (Det har jag dock inte gjort idag).

Ibland undrar man varför man slänger ur sig saker utan att tänka efter först. Pappa kom in i köket där jag satt och pluggade. Han höll upp två urdruckna ciderflaskor och utbrast, "Titta!". Jag svarar direkt "Va? Är det mina?" Detta utlöste en stor predikan om ungdomar och alkohol. Päron kan vara bra omständliga när de lägger manken till må jag säga.

Det är dock inte det enda jag stört mig på idag. På tunnelbanan mellan gullmarsplan och slussen fanns x antal personer i 50årsåldern som satt och klagade på det rådande vädret. "Oh, det är så kallt! Jag vill ha sommar! Varför ska man ha denna kyla?". Vill ni inte ha denna kyla så får ni i min åsikt mer än gärna flytta. Okej, jag måste erkänna att jag själv inte är direkt överförtjust i sådan här överdriven kyla, men när man ser alla barnen åka pulka i backarna och hör deras glädjerop får det ändå en helt annan betydelse. Stackars barnen i Afrika som går miste om det säger jag bara!

När jag nu ändå halkade in på tunnelbanan måste jag ju även få påpeka att det är måttligt roligt när äldre människor kommer in i vagnen och ber en flytta på sig så att de kan ta ens plats. Visst förstår jag att de kanske har svårt att stå, men det är väl därför det finns färdtjänst? Eller? Det är väl synnerligen enklare, åker från dörr till dörr och hämtar en exakt när man vill. Förstår äldre hur bra de egentligen har det?

Ja jösses alltså. Det är tur att Patrick fått mig att börja blogga. Vad skulle jag annars göra av alla mina aggressioner när alla cs-publics är fulla av eliter jag inte rår på?

Det var bara en sådan där dag

Hur kommer det sig att en del dagar verkligen kan gå helt på tok trots att förutsättningarna är ovanligt bra?

Okej, det kanske är fel att kalla dagens förutsättningar " ovanligt bra". Jag hade egentligen inte sovit särskilt bra, en sådan där typisk natt när man tror att man precis somnat när väckarklockan ringer. Det som borde ha gett dagen en bra utveckling var att jag hade rätt god tid på mig innan jag var tvungen att bege mig av mot skolan. Det är dock viktigt att man har i åtanke att det är mig vi pratar om här, för jag lyckas på de mest märkliga sätten ändå lägga krokben för mig själv. (otippat, eller hur?)

Det var också precis vad jag gjorde idag. Det första missödet som skedde var att jag råkade tappa flingpaketet så att innehållet strax därpå täckte hela köksgolvet. Med en djup suck ställde jag ned mjölken på bordet och lutade mig ned för att ta upp paketet. Naturligtvis råkar jag då stöta till mjölken så även den spills ut. Man kan ju verkligen fråga sig varför jag fick för mig att äta flingor med mjölk när det är upp emot 10 minusgrader ute?

Trots den lustiga upplevelsen i köket lyckades jag hämta upp tiden och var precis klar att gå när jag märkte att mina byxor blivit fläckade av mjölken. Men det borde ju inte ta så lång tid att byta byxor tänker ni, och det borde det ju inte heller göra. Tyvärr ligger jag helt klart på topplistan över hopplöst slarviga människor, vilket resulterar i att man oftast finner min garderob omgiven av ett hav med bråte. Detta gav i sin tur konsekvensen att jag inte kunde hitta några jeans innan tåget gick utan mig. Jag börjar förstå varför mina päron insisterar på att jag borde städare oftare nu. Varför har de alltid rätt?

Hur som haver känns det inte som om livet går under för denna dag. Om man ska se det från den positiva sidan slapp jag faktiskt en lektion och mitt rum lär ju bli städat ikväll... eller imorgon.

Första inlägget

Välkommen till min blogg!

Jag skulle vilja inleda med att ta upp två problem som jag tycker är befintliga i det här samhället.
Det problem som drabbar mig personligen värst just nu är definitivt skolans tankar om vad som är rimligt att elever ska uppnå i Engelska B. "Du skall kunna läsa en fonetisk skriven dikt med perfekt uttal".

Fonetisk skrift har jag inte nött sedan mellanstadiet, och anser nu som då att det är onödigt att behöva lära sig. Är det inte bra mycket roligare att säga fel? De som vet hur man egentligen uttalar det erhåller privilegiet att rätta det fel uttalade ordet och ges även möjligheten att skratta åt det. "Men tänk om man inte förstår vilket ord vederbörande menar då?". Blir det katastrof då? - Nej, faktiskt inte. Då får istället personen som uttalat ordet fel tillfället att skratta åt åhörarnas förvirrade blickar. Fantastiskt, inte sant?

En annan stark kandidat till det som drabbar mig värst i dagsläget (men kommer på 2:a plats eftersom jag enbart brukar det max en gång om året) är pendeltåget. Varför finns det överhuvudtaget? På vintern kan de inte komma i tid eftersom det ligger för mycket snö på spåren, på hösten ligger det istället för mycket LÖV på spåren och om somrarna blir det för varmt för rälsen, vilket gör att de bågnar och tågen riskerar att spåra ur. Hurra för att pendeltågen är tillgängliga på... våren?

Okej, det där var ju extremt tungt att läsa tycker ni. Är hela mitt liv präglat av hemska saker som illavarslande betygsmål och sl-förseningar? - Tack och lov inte! Imorgon åker nämligen min måttligt gulliga lillebror, som p.g.a. att han är huvudet längre än mig tror att han är världsstjärna, iväg på klassresa till Åre i x antal dagar. Det är ju nästan så det är värt att fira med champagne, men eftersom han kommer tillbaka är det ju inte alltför mycket att fira trots allt.

Idag har jag och Becki även cirkulerat i Jakobsberg, vilket var extremt givande då vi båda kom hem gladare och några plagg rikare än när vi åkte. Tack för att du gör sl:s underbara pendeltåg enklare att stå ut med, Becki!